– Regeringen behöver besluta om en femårig lässtrategi för Sverige. Syftet är att ge riktning för att förbättra läsförståelsen, säger Parisa Ligestrand (M).
Strategin syftar till att vända den så kallade läskrisen och regeringen har identifierat fyra strategiska områden som den anser vara centrala.
1. Stärka läsförståelsen för alla barn och ungdomar
2. Reagera på teknisk utveckling och beteendeförändringar
3. Stärka tillgången till kvalitetslitteratur
4. Att stärka förmågan att främja läsning i hela samhället
Skolbiblioteken är bemannade och det finns medel för att köpa böcker.
Regeringen vill minska användningen av skärmar i skolan och istället fokusera på att läsa fysiska böcker. De vill också noga följa utvecklingen inom AI och hur det påverkar bokbranschen. Denna strategi understryker att litteraturbranschens förutsättningar är avgörande för att stärka läsningen i samhället och kräver statligt stöd.
– För att böcker ska kunna skrivas behövs en livskraftig infrastruktur, säger Matthias Bengtsson (KD), men han erbjuder inget nytt stöd till branschen.
Bland de satsningar som regeringen lyfter fram finns 500 miljoner kronor om året för tillgång till bemannade skolbibliotek, bokinköp och 80 miljoner kronor för läsfrämjande genom folkbiblioteken. Satsningen är redan känd.
Lagen om att bemanna skolbibliotek trädde i kraft sommaren 2025. Ungefär hälften av skolbiblioteken kommer att ha en anställd bibliotekarie 2024, enligt forskning från Kungliga biblioteket.
Nya uppgifter för mediemyndigheter
Samtidigt som lässtrategin presenteras kommer regeringen att informera medieavdelningen om det nya informationsuppdraget.
Myndigheter bör ”bygga på befintlig kunskap och sammanställa och sprida information om vikten av läsförståelse och medie- och informationskunnighet och deras kopplingar, i synnerhet för att stärka samhällenas motståndskraft mot otillbörlig påverkan av desinformation och information.”
