Slussengerillan har blivit ett närmast mytiskt fenomen bland den sverigefinska minoriteten, och den finska drinkormen pratas det än idag om. Denna typ av verksamhet är dock inte begränsad till Slussen i Stockholm. Jari Kuosmanen flyttade till Sverige och Göteborg 1969, där han själv observerade liknande verksamhet. Alkoholen flödade och många av skådespelarna var ogifta män som hade trängts till samhällets utkanter.
– Finska män samlades på vissa ställen, och tyvärr fanns det också ganska många ungkarlshotell. De träffades på torg och drack alkohol som ett slags underhållning, en social drink. Många var alkoholister.
”Hårt krig”
Slussens gerilla har satt sin prägel på populärkulturen. 1968 fanns den med i Juha Vainios låt ”Srussenin Siscit”, och på senare tid har den nämnts i soundtracket till filmen ”Ingen Lift Finnen”. Kuosmanen menar att namnet ”Srussens gerilla” i sig är romantiskt i förhållande till den verklighet som utspelade sig.
– Många av dem är döda. Det var ett tufft ”krig”, men ska vi verkligen romantisera det?
För att lära dig mer om Slussens gerilla och deras öde, se videon ovan.
Var var kvinnorna?
I ett 15 minuter långt program från Ootyset sa en ”jocke” som själv sålde alkohol i Slussen på 1980-talet att det inte fanns några kvinnor bland säljarna eller köparna.
Enligt Kuosmanen hade kvinnor generellt sett en starkare ställning i Sverige än då i Finland. Finska kvinnor var mer socialt framgångsrika i sitt nya hemland än män.
– De gick till jobbet, tjänade sina egna pengar och blev självständiga, samtidigt som de tog hand om sina familjer, säger han och tillägger:
– När finländarna skilde sig var det vanligt att finska kvinnor inte gifte om sig med finska män och istället sökte mer ”moderna” partners som skulle delta i deras dagliga liv.
