Det är inte lätt att veta den verkliga situationen för den ryska ekonomin. Speciellt nu när oljepriserna är i kris på grund av Irankriget finns det rapporter (inte bara från pro-ryska grupper) om att ekonomin går bra trots västerländska sanktioner. Rysslands försvarsindustri blomstrar av uppenbara skäl, arbetslösheten är låg och inflationen har sjunkit till runt 6 %.
Om det är sant finns det anledning till oro. Ekonomiskt starkt Ryssland har råd att hålla sin krigsmaskin igång i Ukraina på lång sikt. Att motivera nya sanktionspaket kan vara svårt om västerländska politiker och väljare också börjar tvivla på att sanktionspaket som kommer med inhemska kostnader faktiskt är fördelaktiga.
Det är därför Must Manager öppenhet är så viktigt. Underrättelsetjänster har tillgång till andra källor än officiell information, vilket kanske förklarar varför Thomas Nilssons syn på Rysslands ekonomiska situation är långt ifrån ljus.
I en intervju publicerad på den svenska militärens hemsida sa han att Ryssland manipulerade ekonomisk data för att få landet att framstå som mer motståndskraftigt än vad det faktiskt är. Om det händer kommer Ryssland att vara i ett riktigt dåligt tillstånd.
President Putin själv erkände nyligen att BNP hade minskat i början av året. Kreml förutspår att den ekonomiska tillväxten i år kommer att bli 1,3 procent. Samtidigt ligger inflationen långt över centralbankens mål. Ska räntorna höjas eller sänkas? Helt klart ett dilemma. Det finns goda skäl att särskilt uppmärksamma Rysslands räntebesked på fredagen.
Mastchefen har också något viktigt att säga om tanken att dagens höga oljepriser verkligen gynnar Putin. ”För att korrigera Rysslands budgetunderskott behöver vi ett pris på mer än 100 dollar per fat och år”, sa han.
Men så fort sjöfarten i Hormuzsundet återupptas (förhoppningsvis snart) kommer oljan också att bli billigare, tyvärr för Ryssland.
Varningslampor blinkar på många ställen utanför den ryska ekonomin. Det borde finnas tidiga tecken på en bankkris, och försvarsindustrin, ekonomins motor, präglas av förluster och korruption. Enligt Nilsson har Ryssland systembrister. Produktionen av försvarsmateriel som omedelbart förstörs på slagfältet är ingen hållbar tillväxtmodell.
Trots det förväntas Ryssland fortsätta kriget i Ukraina och hota Nato och EU, sa Mast. Än så länge väger Putins ambitioner om politisk makt tyngre. Men hur länge kan Ryssland ignorera den ekonomiska verkligheten?
Sanktioner har försvagat Ryssland. Bekräftelsen av detta av en pålitlig källa som Mast bör ses som en signal för att ytterligare öka Kremls ekonomiska press på regimen.
Det självklara nästa steget är att se till att EU genomför sitt 20:e sanktionspaket. Detta har hittills blockerats av Ungern. Men efter landets regeringsskifte verkar EU kunna godkänna nya sanktioner och ett avgörande lån på 90 miljarder euro till Ukraina.
Blås inte om dessa delar får grönt ljus. Pengarna tar snabbt slut. Om de ukrainska försvararna ska nå pallen behöver de ytterligare stöd från alla EU:s medlemsländer, och Di uppmärksammade med sina kommentarer.
Lika viktigt är att införa nya sanktioner och se till att de faktiskt verkställs. Om till exempel väst skulle göra det svårare att exportera rysk olja och stävja bankernas utlandstransaktioner, skulle effekterna märkas omedelbart i Moskva.
På lång sikt kan inte ens Ryssland motstå förhållandet mellan en välfungerande ekonomi och möjligheten till krig.
