Bakom talet om ”sunda statsfinanser” ligger politik som befäster arbetslösheten och stänger ut invandrare från arbetsmarknaden, skriver en krönikör från Arbetet.
Det finns ett lågtryckssystem i svensk ekonomi. Vi har gjort det här sedan 1990-talet.
Senast efterfrågan i svensk ekonomi var tillräckligt hög för att skapa full sysselsättning var under 1980-talets fastighetsbubbla.
Ekonomin stimulerades sedan av privata lån för att köpa befintliga tillgångar. Det är nog det värsta sättet.
Offentliga investeringar som skapar nya tillgångar är bättre. Detta undviker problemet med att behöva betala tillbaka ett lån.
I en högtrycksekonomi är köpkraften hög och arbetsmarknaden aktiv.
Företagens försäljning ökar, vilket tvingar dem att utöka sin verksamhet och anställa fler.
Nya möjligheter öppnar sig för tjänstemän att gå in i bättre, högre betalda jobb. De utanför arbetsmarknaden har också möjligheter att komma in.
frysa på jobbet
I dagens lågtrycksekonomi är 8 % av arbetskraften förutbestämd att vara arbetslös.
Och öppen arbetslöshet är bara toppen av isberget av undersysselsättning som bildas när ekonomin svalnar.
Många jobbar deltid trots att de verkligen vill jobba heltid. Vissa studerar men vill hellre jobba. Vissa människor har gett upp och slutat sina jobb helt och hållet.
Andra går till jobbet varje dag men känner att de kunde ha uträttat mer någon annanstans.
Dagens frusna arbetsmarknad gör att människor fastnar med jobb. Vissa är helt frusna.
Expansiv ekonomisk politik kommer att hetta upp arbetsmarknaden och uppmuntra människor att flytta.
Som den amerikanske ekonomen Arthur Okun påpekade för 50 år sedan är en högtrycksekonomi den bästa garantin för social rörlighet.
De som redan har jobb kan flytta upp till bättre positioner, vilket ger utrymme för dem utanför arbetsmarknaden att komma in.
exklusive minoriteter
Detta är mest avgörande för minoriteter som står utanför arbetsmarknaden.
Först när ekonomin verkligen värms upp kan den svarta arbetslösheten i USA falla till nivåer som närmar sig vita amerikaner.
Detsamma gäller för svenska invandrare, som utgör en mycket hög andel av de arbetslösa.
De som förespråkar en lågtrycksekonomi med ”sund ekonomi” kanske inte ser sig själva som rasister, men de förespråkar ändå en strukturellt rasistisk politik som utesluter storskaliga invandrare från arbetsmarknaden.
Konjunkturnedgångar påverkar inte bara arbetslösheten och den sociala rörligheten negativt, utan också produktiviteten.
Humankapitalet är underutnyttjat när människor inte kan nå sin fulla potential.
Företag som har problem med att sälja sina produkter har ingen anledning att ersätta äldre maskiner med nyare modeller.
Lycka till efter valet.
Nackdelen med en högtrycksekonomi är att den ökar risken för inflation. Den måste hanteras av en mer sofistikerad inflationspolitik, helst snarare än att bara tvinga nationalbanken att höja räntorna.
Vi behöver förbättrade verktyg för kredithantering, finansiell reglering, progressiv beskattning, strategiska buffertlager och ökad konkurrens.
Samtidigt ger en högtrycksekonomi faktiskt bättre förberedelser för att hantera inflationen.
När du tänjer på gränserna för din ekonomi kan du se var flaskhalsarna finns och investera för att åtgärda dem.
Produktivitetsvinster från en högtrycksekonomi bidrar också till att lindra inflationstrycket.
Elizabeth Svantesson har rätt i att vi måste ta oss ur lågkonjunkturen.
Men hon har fel när hon tror att det borde bli en avmattning efter valet.
Sedan måste vi fortsätta tills alla som vill och kan arbeta har ett jobb.
