Om Sverige skär ner arbetstiden till 35 timmar i veckan kommer det att ha de lägsta timmarna av något utvecklat land. Petter Danielsson, ekonom på Svenskt Nöringsliv, varnar för att kostnaden blir jobbbortfall, sänkta välfärdsbidrag och lägre reallöner.
Anställda i Sverige arbetar för närvarande något fler timmar per år än anställda i Tyskland, Norge och Danmark. Men om arbetsveckan minskades till 35 timmar skulle Sverige ha den lägsta arbetstiden av något av de 38 OECD-länderna, skriver Svenskt Näringsliv i en ny publikation. Detta kommer att få allvarliga konsekvenser för Sveriges konkurrenskraft, argumenterar makroekonomen Petter Danielsson.
– På sikt leder det till färre jobb inom industrin, mindre tillhandahållande av välfärdstjänster och lägre reallöner, säger han.
Behöver mer produktivitet
Enligt OECD:s statistik är länder med färre årsarbetstimmar än Sverige (Norge, Danmark och Tyskland) mer produktiva, vilket innebär att de producerar mer per arbetstimme. Petter Danielsson säger att en arbetstidsförkortning under nuvarande nivåer kommer att få negativa konsekvenser för vårt land.
– Vill vi ha generösare villkor i vårt arbetsliv måste vi garantera högre produktivitet, vilket vi inte har.
förklarar han och pekar på Mexiko. Arbetstiden är klart längre än i Sverige, men produktiviteten och BNP är klart lägre.
– De klarar inte av att introducera Sveriges fördelar och tror att det gör dem till Sverige.
årlig arbetstid
Motbild till LO
Ett vanligt argument från förespråkarna är att kortare arbetstid skulle kunna leda till mer arbete genom att dela på arbetet. Men Petter Danielsson säger att den idén saknar stöd i forskningen.
– Det finns ingen fast sysselsättning i ekonomin. Han säger att om vi arbetar mindre producerar vi mindre och som ett resultat av detta minskar efterfrågan på arbetskraft.
Genom sin text vill ”Svenskt Näringsliv” presentera en kontrastbild av Sverige till den hårt arbetande bild som LO skildrat. Petter Danielsson håller också med om tanken att kortare arbetstid leder till högre produktivitet.
・Att minska arbetstiden för att öka produktiviteten är att sätta vagnen framför hästen.
avtalsförhandling
Men när produktiviteten ökar blir det möjligt att utvinna en del av vinsten genom att arbeta färre timmar.
・ Distributionsmetoden kommer att bestämmas genom förhandling av varje kontrakt.
Arbetsgivare motsätter sig starkt att arbetstidsförkortning sker genom lagstiftning eller centrala förhandlingar med bibehållen lön.
– Långt ifrån vad som normalt tillämpas i avtalsförhandlingar. Där får de betala kortare timmar med mindre löneökningar.
Nej till solidaritetsinvesteringar
LO har sagt nej till LO:s begäran om centrala förhandlingar om arbetstidsförkortning. Arbetsgivarna är också skeptiska till LO:s tal om den ”solidariska arbetstidspolitiken”. Tanken är att arbetstiden ska minskas lika för alla arbetstagare, även om kostnaderna varierar mellan branscher.
Utgångsläget är också annorlunda. Industriförbunden har förhandlat om kortare arbetstid i form av tidsbanker och deltidspensioner i decennier. Denna typ av välfärd är ovanlig i lokala myndigheter och tjänstesektorn. Men dessa argument skadar inte arbetsgivarna.
– Som det visade sig uppnådde industrianställda detta genom att avstå från sina lönekvoter. Andra företag behöver göra detsamma, säger Petter Danielsson.
”Överdriven retorik”
LO:s chefsekonom Torbjörn Hallo menar Svenskt Näringslivs retorik är överdriven. Han menar att arbetade timmar per anställd är ett viktigare mått än arbetade timmar per anställd. Sverige sysselsätter fler kvinnor och äldre än många andra länder. Han menar att det innebär långa arbetstider i vår ekonomi.
Haro tror inte att en 35-timmarsvecka skulle göra Sverige till en extrem.
– Arbetstiden i Danmark är 37 timmar och du får vanligtvis betalt för lunch, så i verkligheten har du redan jobbat cirka 35 timmar. De verkade inte ge efter för det.
LO-ekonomer tror att en arbetstidsförkortning med bibehållen lön kommer att öka produktiviteten.
– Uppmuntra företag att organisera sitt arbete mer effektivt och driva strukturella förändringar. Det skulle vara orimligt om tjänstemän inte kunde åtnjuta vissa av dessa förmåner.
