Detta är en åsiktsartikel av Dagens Nyheter. Författaren ansvarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Kultur hjälper människor och samhälle att växa. I dessa tider som kännetecknas av ångest och utmattning behöver vi dra på alla krafter och resurser vi har för att bidra till konst och kultur. Privat finansiering kan och bör inte ersätta offentlig finansiering, men den kan spela en viktig roll för att öka de totala resurserna för kultur och konst. Individuella donationer till kultur bör därför behandlas på samma sätt som stöd till forskning och sociala initiativ, som i princip alla andra europeiska länder.
Med krig som bryter ut i vår närregion, polarisering och social oro ökar, är det fullt förståeligt att den nationella regeringen och regeringen prioriterar investeringar i säkerhet och försvar.
Men ytterligare krafter som konst och kultur är avgörande för att stärka våra samhällen och vår motståndskraft. De krafter som inte motsätter sig försvaret av vårt samhälle är motsatsen. Konst och kultur är en del av grunden för ett öppet samhälle, som ger individer möjlighet att uttrycka, utforska och utvecklas. I osäkra tider behöver detta uttryckas tydligare.
Ett ökat engagemang från den privata sektorn har de senaste åren uppmärksammats som ett viktigt komplement för att stärka Sveriges kulturliv. De av oss som arbetar i företag och privata kapitalfonder ser ett ökande intresse för och engagemang för kultur. Därför är potentialen för ökad privat finansiering enorm. Men för att uppnå detta krävs ett förändrat tillvägagångssätt och specifika policyer.
● För det första positiva berättelser om kulturens sociala värde. Vi behöver tala tydligare om vad kvalitativa och tillgängliga kulturaktiviteter faktiskt tillför vårt samhälle. Vi behöver synliggöra att konst och kultur är grundläggande för att bygga samhället. Konst och kultur bygger broar mellan människor, stärker demokratin och ger oss mening och kapacitet för utbildning, innovation och utveckling. En tillgänglig kultur skapar också möjligheter för nya svenskar att träffa nya människor och hitta in i det svenska samhället.
Privata finansiärer vill inte täcka projektet om den offentliga sektorn svarar med att dra sig ur.
● För det andra bättre förutsättningar för kulturorganisationer och kulturaktörer. För att ytterligare utnyttja befintlig kreativitet och engagemang måste vi hitta sätt att lägga till fler resurser och kapacitet. Att vara öppen för samarbete betyder mer än pengar. Det är viktigt att offentliga institutioner belönar sådant samarbete och som ett resultat av detta inte straffar kulturaktörer som lyckas attrahera privat kapital genom att minska den offentliga finansieringen. Vi vill att gåvor och sponsring ska ses som komplement till offentlig finansiering. Om den offentliga sektorn svarar med att dra sig ur kommer ingen privat finansiär att vilja täcka projektet.
● För det tredje, skattelättnader som faktiskt fungerar. Sverige, i princip det enda landet i Europa, har inga skattelättnader för kulturgåvor alls. Strikta sponsringsregler gör det svårt för företag att investera i konst och kultur. Detta beror på att företag måste kunna bevisa att dessa ger en direkt fördel för deras verksamhet eller att de kan få påtagliga belöningar för sitt stöd. Inte konstigt att det finns färre privata resurser för svensk kultur jämfört med jämförbara länder.
Regeringen går i rätt riktning. Nu kan skattegynnade kulturstiftelser bildas och en färsk sponsringsstudie har tagit fram förslag som öppnar för nya samarbetsmöjligheter. Men avgörande steg återstår. Det vill säga att gåvor till kulturen ska belönas i form av skatter. För närvarande kan de som donerar till forskning och sociala hjälpinsatser få en skattelättnad på 20 till 25 procent. Konst och kultur behöver liknande möjligheter.
Vi behöver ett skattelättnadssystem som involverar alla: privatpersoner och företag över hela landet, givare stora som små och kulturella aktörer av alla slag.
Just nu pågår en statlig utredning om att öka anslagen till kultur, vilket vi applåderar. Vi vill utmana dig att lämna förslag som kommer att göra verklig skillnad. Vi behöver ett skattelättnadssystem som involverar alla: privatpersoner och företag över hela landet, givare stora som små och kulturella aktörer av alla slag.
Vi hoppas att regeringen lyssnar på givarnas många röster som vill bidra mer, och lyssnar på deras och våra krav på enkla och tydliga regler så att reformer för att öka utlåningen får verklig effekt. Vi förespråkar inte detta för att gynna givarna. För vi vet att vi kan mobilisera medel för kulturell mångfald i en helt annan skala än vi ser idag: fria teatergrupper, länsmuseer, kulturskolor, hemlandsföreningar, projekt bortom konsten.
Ett starkt konstnärs- och kulturliv ger inte bara ett friare och starkare samhälle idag, utan stärker det också för framtiden.
Läs fler artiklar från DN Debatt:
Hans Lindholm Øymir, chef för Dansmuseet: ”Svenska museer har ett val: förändras eller försvinna.”
Anna Troberg, fackförbundet DIK: ”Parisa Liljestrands kulturpolitiska harpa har bara två strängar”
