Steglits, doger, skarpnäbbade stenhuggare – om du har tur kan du se dem alla i ditt hemland. Didrik Vanhornacker, fågelskådare och jourhavande biolog, har till och med hört kattugglor tuta från sin balkong. Allt du behöver är en bra kikare och gott om tålamod.
Foto: Magnus Laupa
– Såg du sparvhöken?
Vi körde in på motorvägen och Didrik Vanhornacker pekade ut genom fönstret till en plats som vi inte riktigt kunde urskilja. Ögonblicket tar slut och vi andra stirrar dumt in i det gråa. Men efter en liten stund kommer Didrik att presentera oss för en hel koloni av imponerande uppmätta hägrar, rufsade doppingar och konstiga korsningar med gäss. Mitt i en skyskrapa i Solna, en förort till Stockholm.
Svara på frågor om djur och växter
Om du själv hittar något oväntat i naturen, konstig fågel eller paddbajs kan du kontakta Didrik Vanhornacker. Han är biolog och arbetar på Naturhistoriska riksmuseet. Han ägnar större delen av sin arbetstid åt att svara på frågor. på Stockholms universitets stora museums område eller från hans lägenhet på 9:e våningen i Solna.
Foto: Magnus Laupa
Faktum är att han bor några hus bort, men stammen genomgår just nu renoveringar och Didrick har varit evakuerad i över ett år.
– Oftast har jag en balkong med utsikt över sjön, perfekt för fågelskådning, säger han.
Jag kan se Stellers havsörn
Det är dock bra att ha koll på sjön om man har en kraftfull kikare.
– Och ofta är det himlen ovanför som är intressant.
Till exempel kan en Stellers havsörn flyta där.
– Men nu säger han att han kan leta efter fåglar han inte ser normalt.
Hans balkong har utsikt över golfbanan, med ett naturreservat bakom sig.
– Där ska du se kråkan, Sveriges största hackspett.
Sveriges största uggla
Diedrick Vanhornacker sa att hans dotter hörde konstiga buningar på väg hem en natt, sedan lutade sig genast ut genom sitt köksfönster och hörde en kattuggla sitta på parkeringsplatsen tvärs över gatan.
– Då kom den faktiskt och satt i vårt hus. de är jättebra. Vår största uggla.
I helgen planerar han en resa till norra Uppland för att hjälpa sin dotter och hennes kompis att hitta ugglor. Kanske kommer han också att utnyttja denna möjlighet att observera mossan. För närvarande är han på ”Moss Streak”. Han hämtade inspiration från sina löparvänner och använde den för fågelskådning.
– Han var på en segersvit. Spring sedan minst en engelsk mil varje dag. Han insåg att han kunde göra samma sak med fågelskådning.
se nya fåglar varannan dag
Utmaningen var att se en ny fågel varannan dag under ett år. Det var cirka 12 vänner som uppnådde segersviten. Svårast var det för dem som bodde längst i norr. Jag tror att det kan sägas om fågelskådning i allmänhet.
– Under större delen av året, ju längre söderut man kommer, desto fler fåglar.
Hemligheten med att framgångsrikt dokumentera nya fåglar så länge som möjligt är att spara de enklaste fåglarna till vintern, råder Didrik Vanhornacker.
– Det är en grav synd att korsa en dammfågel på sommaren.
Själv höll han ut ett år och en månad.
Foto: Magnus Laupa
Domhere, Steglitz och Stonecutter är tre fåglar på Didrik Vanhornackers topplista över spännande arter som kan ses från balkonger i tätbebyggda villaområden.
slå ett slag för kvalificeringen
– Sparvhök är vackra små fåglar, och vippsvansar har stora huvuden och väldigt starka näbbar. Du kan krossa kärnan av ett körsbär.
Han hoppas också på att ha en chans att kvalificera sig.
– De är riktiga luftakrobater.
Du kan också observera hur några lite vanligare fåglar beter sig för att hitta rovfåglar. Till exempel varnar koltrasten, som sjunger vackert på våren, tydligt omgivningen för fara. Då kan det vara värt att leta efter ugglor eller andra rovfåglar i träden.
När Hem och Hyla träffade Didrik Vanhornacker hade våren ännu inte kommit till stan. Lastachons fåglar strömmade till ett litet område där staden hade installerat en cirkulationspump för att hålla vattnet öppet.
Foto: Magnus Laupa
Heme och Hylas budbärare ser ett virrvarr av ankor och kanadagäss och kan peka ut en hel del olika fåglar. Han visar benskillnaderna och söker sig till gäss som är en korsning mellan skarv och grågäss och kanadagäss.
Kommer det också att vara effektivt?
– Genetiskt sett finns det inga hinder för de här fåglarna att få barn, men de lever ofta på olika platser och beter sig olika. Men att skapa en plats för sådana möten kan leda till oväntade kombinationer.
Udda antal korsningar kommer inte att generera ett kors
Tänk om Lastachons kanadensiska grågås är tillräckligt bra för att vara en fågelskådarhybrid? Tyvärr är det inte så, enligt Didrik Vanhoenacker. Inte heller de små vita änderna som lyser bland gräsänderna.
– Nej, det är en vanlig tam anka som rymt. Det räknas inte.
Fotnot: standfågel = fågel som lever i samma område året runt, till skillnad från flyttfågel.
