Svenskt Watten, branschorganisationen för kommunala vatten- och avloppsföretag, varnade under våren för att gruvanläggningar i Sverige kan hota dricksvattnet.
– Jag är orolig att alla springer åt samma håll just nu. Alla förstår behovet av mineraler och att inte vilja vara beroende av Kina, men risken är att de på sikt skjuter sig själva i foten, säger Svenskt Wattens vd Per Dalcherm till DN.
Regeringen vill ha mer gruvdrift i Sverige och EU vill öka mineralutvinningen för att bryta beroendet av Kina. Flera svenska projekt har därför identifierats som strategiskt viktiga. Det ena är Targas planer på en grafitgruva i Vittangi, utanför Kiruna.
En av SGU:s uppgifter är att främja svenska gruvanläggningar. Det gör de till exempel genom att kartlägga mineralfyndigheter. Samtidigt är de också Sveriges grundvattenförvaltningsmyndighet.
– Grundvatten och råvaror som metaller och mineraler är viktiga strategiska resurser. För mig är det jätteviktigt att någon ska behandlas likadant, snarare än att få större vikt, säger Annette Madsen, verkställande direktör på SGU.
Frågan om grundvatten kontra gruvanläggningar har diskuterats på EU-nivå. I slutet av april förhördes EU-kommissionären för miljö och vattentäthet Jessica Roswall (M) i EU-parlamentets miljöutskott. Där mötte hon kritik bland annat från miljögrupper som menade att EU:s gruvpreferenser riskerade att förorena eller dränera grundvattenkällor. EU-kommissionären sa att EU:s strikta miljökrav fortfarande gäller.
Svenskt vatten har skrivit till regeringen angående denna fråga. VD Pär Dalhielm varnar för att utvärderingen av nya gruvprojekt är ”för ytlig och kännetecknas av bristande uppmärksamhet och kunskap om vattenkvalitetsfrågor.”
Svenskt Vatten arbetar med projekt som anses ha ”otillräckliga miljökonsekvensbeskrivningar”. Två av dessa är en litiumgruva i Jarkvisl, i Sundsvalls stad, och en vanadingruva i Haganområdet, i städerna Bergs och Åre. I brevet nämns även gruvprojektet Nora Carr, beläget mellan Grenna och Odeshog.
SGU fattar inga slutgiltiga beslut om gruvanläggningar. Samtidigt undersöker vi hur olika gruvprojekt påverkar grundvatten och vattentäkter. SGU har också mycket att säga till om i att det är en yrkesorganisation och kan fungera som remissinstans i miljöfrågor.
Annette Madsen betonar att myndigheter har kompetens att hantera både vatten- och gruvfrågor.
– Det är klart att gruvanläggningar påverkar grundvattnet och naturmiljön. Frågan är: vilken typ av effekter är acceptabla? Summan av kardemumman är att vi behöver rent vatten.
Men skulle du säga att de väger lika mycket?
– Ja, men det betyder inte att man måste välja det ena framför det andra. Till exempel finns det lagar om kritiska material som måste följas för att förbättra motståndskraften hos kritiska metaller och mineraler.
faktum.Lag om viktiga råvaror m.m.
Lagen om kritiska ingredienser, även känd som lagen om kritiska ingredienser, trädde i kraft i maj 2024. Lagen listar viktiga råvaror som EU anser nödvändiga för att stödja investeringar inom strategiskt viktiga områden, som förnybar energi, digitalisering, flyg- och försvarsteknik.
Lagen listar också råvaror som anses viktiga för den europeiska ekonomin som helhet och vars tillgång riskerar att stängas av på grund av beroende av omvärlden.
Källa: EU
