Anders Nilsson ledde en forskargrupp vid Karolinska Institutet som undersökte fotbollsspelares spel från ungdomslagen (U16, U17, U19) i 32 Allsvenska och Super Eta-klubbar på uppdrag av Svensk Elitfotboll (Sef).
741 spelare (43,3 %) svarade på enkätfrågorna och resultaten visade att 32 % av fotbollsspelarna spelar, och många gör det trots att de inte är vuxna.
Även om du måste vara över 18 för att spela, sa 22,4 procent av minderåriga fotbollsspelare att de deltog i en match för pengar under det senaste året.
Nilsson sa att en förklaring kan vara att minderåriga fotbollsspelare, till exempel, interagerar med vuxna på sätt som inte förekommer i skolan. Spel kan till exempel möjliggöras av en minderårig genom att låna en vuxens spelkonto eller genom att delta i ett gemensamt spel.
– De här fotbollsspelarna spenderar mycket tid tillsammans i omklädningsrummet och på spelarbussen. Det är naturligt att tro att de är socialiserade att leka i de här miljöerna, sa Nilsson.
Även om studien genomfördes 2021, när pandemin påverkade både fotboll och spel, tror Nilsson inte att de nuvarande siffrorna är lägre än tidigare.
– Under pandemin kunde färre matcher spelas, men vi hade fortfarande så höga siffror. Och bland unga män har spelandet generellt sett ökat så kraftigt de senaste åren att det är svårt att tro att spelandet går i en annan riktning i den här gruppen, sa han och noterade att en anledning till att folk inte svarade på undersökningen kan vara för att de spelar.
Idrottsledare säger att idrottsvärldens problematiska dryckeskultur har lett till ett spelproblem. Även om alkoholmissbruk ofta är synligt, är spelproblem svårare att upptäcka och leder ofta till psykisk ohälsa. Det vittnade före detta elithockeyspelaren Fredrik Svensson på DN.
– Det finns skäl att tro att spelproblem påverkar idrottens prestationer negativt. Anders Nilsson anser att detta förtjänar mer uppmärksamhet.
Sporten är hårt finansierad av spelbranschen, men det saknas förebyggande åtgärder för att förhindra att aktiva spelare och tränare blir inblandade i spelproblem. Studien visade att endast 15 % av de tillfrågade ungdomsspelarna var medvetna om att deras klubb hade en spelpolicy.
”Detta pekar på ett policyvakuum: sponsring av spelbolag är centralt för klubbarnas ekonomi, medan (fotbolls)spelare utsätts för allvarliga risker från spel”, skrev forskarna i rapporten.
– Jag tror att vi nog blev lite förvånade över att den här poletten inte gällde många av de här klubbarna som tjänar mycket pengar. Det skulle vara väldigt lätt för dem att säga vad som gäller för spelarbussen: Vi spelar inte om pengar här. Nilsson säger att spelberoende kan ha extremt negativa effekter på din hälsa och kan sätta dig i riskzonen för matchfixning.
Tror du att fler klubbar jobbar med detta nu än när undersökningen gjordes?
-Det kan ha förändrats lite. Vissa spelare har trots allt öppet pratat om sina spelproblem och diskuterat matchfixning och infiltration av organiserad brottslighet. Nilsson säger att även om CEF gör en del ansträngningar ligger ansvaret förmodligen på varje klubb då de inte har obegränsade resurser.
bakgrund.Sportspel, den vanligaste spelformen
I Karolinska Institutets studie svarade 741 fotbollsspelare från U16-, U17- och U19-lag från 32 elitklubbar på frågor om sitt spelande.
Svarsfrekvensen varierade kraftigt, från 3 till 86 procent.
● 32 % sa att de spelade det senaste året, vilket är högre än befolkningen i allmänhet.
● 13,4 procent av spelarna över 18 år uppvisade ett spelproblem, medan siffran för minderåriga spelare var 7,5 procent.
● Sportvadslagning är den vanligaste spelformen. Mer än hälften av fotbollsspelare över 18 år sa att det var standarden på deras spel.
● Endast 15 % av de tillfrågade spelarna var medvetna om att deras klubb hade en spelpolicy.
Forskare bakom denna rapport: Anders Nilsson, Håkan Wall, Johanna Gripenberg, Tobias H Elgan.
