Ministrarna Lotta Edholm och Nina Larsson har i sina svar sagt att vi välkomnar dem. Regeringen vill att fler tjejer och kvinnor ska delta i teknik och AI. Det är en viktig ambition för Sverige.
Vi delar också uppfattningen att god läsförståelse och goda grundläggande kunskaper är viktigt. Barn behöver uppenbarligen lära sig läsa, skriva och räkna ordentligt. Det är grunden för allt kontinuerligt lärande. Vår tonvikt ligger inte på det ömsesidiga förhållandet mellan dessa färdigheter och digitala förmågor. tvärtom.
Framtida studenter kommer att behöva både en stark grundkunskap och förmåga att förstå och navigera i en allt mer digital verklighet. Därför finns det anledning att diskutera hur man ska utveckla skoluppdragen framöver. I de nya läroplansförslagen är digitala kompetenser mindre framträdande i kärninnehållet och användningen av digitala verktyg beskrivs snävare. Det gäller inte bara yngre barn, utan även gymnasieelever.
Samtidigt är vårt mål att hjälpa fler unga, särskilt tjejer, att hitta in i teknik och AI. För oss väcker detta en viktig fråga. Hur kan vi säkerställa att dessa ambitioner hänger ihop?
Intressen, självförtroende och framtida val formas tidigt. Detta gäller i stora drag även inom teknikområdet. Om eleverna inte tidigt ges möjligheter att utveckla förståelse för de digitala verktygens och teknikens möjligheter och begränsningar riskerar de att begränsa vägen till specifika grupper.
Och det handlar om mer än bara kodning och programmering. AI och digitalisering påverkar redan hur vi arbetar, kommunicerar och får tillgång till information. Därför behöver eleverna förstå hur tekniken fungerar, utveckla förmågan att tänka kritiskt kring information och AI-genererat innehåll och använda digitala verktyg på genomtänkta och kreativa sätt.
Det är i grunden en utbildningsfråga, inte en teknikfråga. Därför räcker det inte att bara börja med gymnasiet eller högskolan. Statens satsning på AI som gymnasieämne, STEM-delegation och ingenjörskurser är betydande. Internationell forskning som ICILS visar dock att utmaningar med digital kompetens är uppenbara mycket tidigare, redan innan eleverna gör utbildningsval.
För att vara tydlig är detta inte ett argument för ökad skärmtid eller olämplig användning av digitala verktyg och läromedel. Frågan handlar inte om skärmar eller papper, utan hur skolor utrustar eleverna med rätt verktyg, rätt kunskap och rätt omdöme i den digitala tidsåldern.
I Finland kombineras god läsförmåga med ett tydligt skoluppdrag när det gäller digitala kompetenser i läroplanen. Detta visar att det går att göra både och, snarare än det ena eller det andra, och att det gynnar tjejer också. Det borde vara möjligt i Sverige också.
Vi välkomnar Liberalernas ambition att stärka sitt fokus på teknik och AI. Just därför är det viktigt att ge eleverna nödvändiga förutsättningar från början i skolans styrdokument. Vi ser nu fram emot ett beslut den 3 juni som tydligt återspeglar de ambitioner som ministrarna själva uttryckt.
Osa Zetterberg, VD för Tech Sweden
Andrea Arvidsson, Pink Programming Operations Manager
Anne-Thérèse Enarson, VD för Futurion
Erin Erickson och Åsa Johansen kommer att fungera som Women in Technology Chairs
Diana Unander, vd för Swedosoft
Jannie Jeppesen, Swedish Edtech Industry CEO
Karyn Lewis, STING VD
Christina Bjelka, Codocentrum generalsekreterare
Maya Frankel, generalsekreterare Vänner
Maria Rosendaal, chef för ekonomisk politik på Teknikföretagen
Moa Tivell, Senior Public Policy Manager AI Sweden
Mr Maarten Brix, styrelseordförande för Armega Futuretech
Nora Bavey, General Partner Unconventional Ventures
Sophia Lindelow, vd för Norsken Foundation
Stina Lantz, vd för Swedish Innovation and Science Park
Paulina Modlitba, AI-expert, författare, föreläsare
Patrick Nilsson, socialpolitisk chef, Acavia
Pernilla Balart UNICEF Sveriges generalsekreterare
Pernilla Norlin, socialpolitisk chef, Ferreta Garna
Ulrika Lindstrand, vd för Sveriges Ingenjörsförbund
Victoria Kirchhoff, förbundets förste vice ordförande
