Vänligen ändra inte hur sjukförsäkringen fungerar. Det vi bevittnar nu är ett mänskligt och socioekonomiskt vansinne, skriver reps Osa Erickson och Jessica Roden (R), ledamöter i socialförsäkringsnämnden.
Sjukförsäkringen bygger på den enkla idén att människor som blir sjuka ska ges ekonomisk trygghet och tid att återhämta sig.
Så ska det vara i ett land som Sverige.
Om du får tillräckligt med tid för att återhämta dig är det mer sannolikt att du faktiskt kommer tillbaka till jobbet.
Enligt en undersökning från Riksrevisionsverket har reformer från 2021 gjort att fler sjukskrivna har kunnat återgå i arbete.
Jag skrev in en försäkring medan jag genomgick cancerbehandling.
Ändå ser vi nu hur avslaget vid dag 180 ökar. Varför ändra något som fungerar?
I grund och botten handlar det om förmågan att arbeta och hur personen faktiskt klarar sig när den blir sjuk.
I de flesta fall är försämringen tillfällig och återhämtar sig gradvis.
Tidigare har personer som varit sjukskrivna i ett halvår testats för så kallat ordinarie arbete.
Många säger att de har bedömts stå emot ett jobb som egentligen inte finns, vilket resulterat i att deras sjuklön har dragits av och att de blir uppsagda.
Människor som genomgick cancerbehandling eller som återhämtade sig från trötthet förlorade sina sjuk- och skadade förmåner och blev arbetslösa.
Avslaget vid dag 180 ökar
Därför har vi, Socialdemokraterna, ändrat regelverket 2021.
Om det finns övervägande skäl att tro att en person skulle kunna återvända till sin arbetsgivare om man får mer tid, måste rättegången för hela arbetsmarknaden skjutas upp.
Det är ett rimligt arrangemang. För individer handlar det om säkerhet och värdighet. För samhället handlar det om att utnyttja den kompetens och erfarenhet som redan finns.
Riksrevisionen undersökte senare förändringen och fann att den fungerade. Fler fick möjlighet att behålla sin sjukförsäkring och fler kunde återgå till arbetet. Precis som tänkt.
Det finns dock tveksamheter kring utvecklingen efter granskningen. Antalet avslag på 180:e dagen har återigen ökat och denna förändring sammanföll med utgivandet av Riksrevisionens rapport.
Vårbudgeten säger att regeringen räknar med att sänka kostnaden för sjuklön eftersom långtidssjukskrivningarna förväntas minska.
Mänsklig och socioekonomisk galenskap
Visst kan det bero på att människor blir friskare, vilket i så fall är bra, men det kan också bero på att utvärderingarna blir hårdare i ett redan stramt system.
För Försäkringskassan verkar det vara en signal om att undantaget överutnyttjas.
Det gör att det finns en risk att färre får den tid de behöver för att faktiskt återgå till arbetet.
Detta är absurt både mänskligt och ekonomiskt.
Onödigt lång sjukskrivning är dåligt för din hälsa, men att sätta människor utan arbete när de sannolikt skulle kunna återgå till jobbet med lite mer tid är rätt och lämpligt.
De flesta som lider av stressrelaterade hälsoproblem är kvinnor som arbetar inom välfärdsområdet, och många nämner dåliga arbetsförhållanden som en avgörande faktor.
Sjukförsäkringen är inte särskilt generös
Problemet ligger där, och det är inte så att sjukförsäkringen är generös.
Samhället har investerat i dessa människors utbildning och yrkeskunskaper.
Att sedan ta bort dem från yrket utan att ge dem en chans att återhämta sig och återvända är ett slöseri med resurser som inte går att förlora.
Sverigedemokraterna röstade på vanligt folks vägnar.
Christersons regering säger sig upprätthålla lag och ordning.
Men verkligheten är att vi nu ser en situation där sjukförsäkringen skärps igen och fler riskerar att hamna på efterkälken, trots att de kunde ha återvänt med rätt stöd.
Det är svårt att se att det finns någon samhällsnytta med dess utveckling.
Så frågan för regeringen och Sverigedemokraterna är varför vi ser fler avslag igen, och varför ändra något som har visat sig vara effektivt.
Åsa Eriksson (S) Ledamot i Riksdagens socialförsäkringsnämnd
Jessica Roden (S) Ledamot i Riksdagens socialförsäkringsnämnd
