I Göteborg av närmare 100 sökande till barnomsorgstjänster som var skyldiga att göra ett språktest blev inte en enda godkänd. Fackföreningar har ifrågasatt kvaliteten på testerna, men staden har avfärdat all kritik om att testning är för svår.
Artikelsammanfattning
Sedan maj förra året har Göteborgs stad gjort ett språktest för 94 sökande till barnomsorgstjänster, men ingen godkändes. Språkprov genomförs i flera kommuner. Stadsförbundet ser positivt på testet som en säkerhetsfråga, men vill ha mer transparens och delaktighet i vidareutvecklingen av testet.
Denna sammanfattning skapades med hjälp av AI och kvalitet garanterad av vår redaktion. Läs vår AI-policy.
läs mer
Göteborgs stad har sedan maj förra året genomfört språktest för 94 sökande till förskolejobb, vilket Göteborg-Posten först skrev om. Enligt Brelta Hoti Singh, chef för Göteborgs Småskolenämnd (S), utgör det cirka 3 procent av alla sökande.
– Även om det inte var så många som gjorde provet visar det faktum att ingen klarade provet att många som söker sig till förskolor och vill jobba där saknar svenska språket, säger Brelta Hoti Singh.
Är testet för svårt?
– Nej, nej, det säger jag inte. Däremot finns det skäl att utveckla prov så att språket anpassas till det ordförråd och de begrepp som finns i förskolemiljöer. Och det händer nu, säger Breta Hoti Singh.
Samtidigt hade alla testade utbildning till barnskötare, men alla hade inte betyg i svenska. Enligt ordföranden för förskolekommittén tyder detta på bristen på kvalitet hos utbildningsanordnarna:
– Det här är tecken på universitetets marknadsföringsproblem. Att universiteten drivs av vinstjag och hunger, inte kvaliteten på utbildningen. Det kommer inte att fungera. Samhället måste satsa mer på att se till att alla medborgare som vill komma in på arbetsmarknaden behärskar svenska språket flytande.
testet ändras
Det sägs att även personer som inte klarade Göteborgsprovet ska kunna anställas. Hittills har det förekommit i ett mindre antal enstaka fall, sa Eva Grenlund, utvecklingschef för personalavdelningen på dagisförvaltningen.
– Om kandidaten uppnår en hög nivå inom alla områden och bedöms vara lämplig utifrån den övergripande rekryteringsprocessen får Rektor anställa personen. Därefter bör det i samband med anställning tas fram en språkutvecklingsplan med målet att nå den nivå som krävs inom två år, säger Eva Grenlund.
Det finns inga planer på att avbryta testerna, men förvaltningen för en löpande dialog med leverantörer för att vidareutveckla testningen.
– Hon säger att hon redan har anpassat sig till dagissituationen, men hon kan anpassa sig ännu bättre.
Lokala myndigheter vill ha transparens
Staden som tar emot barnvakter är positiva till att det finns språktester. I slutändan handlar säkerheten om att barn och att de som arbetar med dem ska kunna förstå varandra, säger Christina Brennerhead, barnskötare och facklig företrädare på Göteborgs dagis Smørsleten. Men hon ifrågasätter att ingen av de som gjorde provet klarade det.
– Jag har inte sett testet, men jag tvivlar på hur väl det passar affärer om ingen klarar det. Du kanske borde se över dina tester.
Och Kommunar borde vara med i den satsningen, påpekar hon.
– Vi barnskötare är de som kan jobbet, så vi måste vara med.
Christina Brennerhead.
Cirka 10 lokala myndigheter genomför språktester
Testet är skapat av Educateit. Samma företag stödjer just nu de tester som genomförs i ett pilotprojekt i Norrköping. Här ska alla som söker ett korttidsvikariat på en förskola göra ett språktest.
Detta projekt kommer att pågå fram till 2026. Kommunen räknar med att cirka 100 sökande kommer att behöva göra tentamen i år.
Totalt har Educateit ett 10-tal kommunala förskoleledningsinstitutioner som kunder, enligt Anton Blomberg, företagets marknadschef. Testerna är utformade på ungefär samma sätt i alla dessa kommuner. Däremot kan varje regering ha olika krav. Det är inte institutionens ansvar att godkänna eller underkänna resultaten.
Hur vanligt är det att personer som gör testet inte uppfyller kraven?
– Det är ganska vanligt. Enligt Anton Blomberg har många som söker sig till barnskötare på dagis språkproblem.
Krav inom äldreomsorgen
Språktester har använts flitigt inom äldreomsorgen sedan en tid tillbaka. Från och med den 1 juli i år införs språkkrav för äldreomsorgen med anledning av revidering av socialvårdslagen. I praktiken innebär det att kommunala nämnder och privata utförare som ansvarar för äldreomsorgen har en skyldighet att se till att deras personal har nödvändiga kunskaper i svenska för att utföra sitt uppdrag.
Socialdemokratiska partiet föreslog nyligen att införa språkkrav för alla välfärdsyrken. På en presskonferens nämnde partiets integrationspolitiska talesperson Roen Leder förskoleutbildning som ett prioriterat område.
– Förskoleundervisning är väldigt viktig för barns framtid och för många är det deras första möte med svenska språket, sa Roen Leder på en presskonferens.
