Detta är en åsiktsartikel av Dagens Nyheter. Författaren är ansvarig för de åsikter som uttrycks i artikeln.
DN Kulturs artikel (20/4) hade två budskap.
Det finns inget som tyder på att risken för undernäring bland äldre orsakats av resurser som tidigare riktats till Sveriges flyktingintag, som Jimmy Åkesson hävdar. Även om asylantagningarna i stort sett har upphört, är undernäring fortfarande ett problem.
Av de cirka 200 000 personer som arbetar inom äldreomsorgen är cirka 80 000 födda utomlands, varav majoriteten kommer från länder där de anses vara flyktingar. Utrikes födda, särskilt flyktingar, har därför stor betydelse för kontinuiteten i äldreomsorgen i Sverige.
Bilden jag gav bekräftades i efterhand i flera artiklar i DN, en nyhetsartikel med rubriken ”Äldreomsorgen beror på flyktingar” (29 april), och en diskussionsartikel av Mats Svegfors (DN 30/4) där han delade med sig av personliga erfarenheter från långtidsboende.
Det finns inga tacksamma ord för invandrarnas insatser för äldreomsorgen.
Detta har inget med Markus Heiligs kommentar (DN 7/5) att göra. Det finns inga tacksamma ord för invandrarnas insatser för äldreomsorgen.
Han uttrycker en förhoppning om att de nya ”element” som hade kommit hit omkring 1960-talet, inklusive han själv, kan ha något att bidra med. Men sedan dess tror han att det främst är invandrare som orsakar problemet.
Han anklagade mig också för att bara stoppa huvudet i sanden inför utmaningar och strunta i klart motsägelsefulla mål när jag inte såg några problem, vilket naturligtvis inte är sant. Jag tror dock att för att möta utmaningar måste vi ha en realistisk och balanserad syn på verkligheten.

Heilig har skrivit mycket om invandrararbetslöshet. Han menar att den svenska modellen är på randen av en grav, eftersom allt fler grupper inte uppfyller arbetsmarknadens krav. Han lyfter fram USA som en modell för hur en dynamisk arbetsmarknad fungerar.
Sveriges utrikesfödda sysselsättningsgrad var ungefär densamma som för hela USA:s befolkning. Det är alltså lite jobbigt att hävda att den svenska arbetsmarknadsmodellen går i graven.
Den totala befolkningens sysselsättningsgrad 2024 var dock högre i Sverige än i USA. Sveriges utrikesfödda sysselsättningsgrad var ungefär densamma som för hela USA:s befolkning. Det är alltså lite jobbigt att hävda att den svenska arbetsmarknadsmodellen går i graven.
Andelen utrikes födda (20-64 år) som är sysselsatta har ökat kraftigt de senaste 20 åren, från cirka 62 % till 74 %. Även om det fortfarande är lägre än de som är födda i Sverige (84 %) går trenden åt rätt håll.
Sammantaget ökade antalet sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden med 900 000 personer under denna period. Av dessa är 700 000 utrikes födda, varav 550 000 beror på stigande sysselsättningsgrad.

Sex av sju utrikesfödda arbetar varje dag till jobbet och bidrar till Sveriges välstånd och välfärd. De finns inte alls i Heiligs vision. Han ser bara arbetslösa. Det är sant att det finns många av dem, men de är helt klart en minoritet.
De mest arbetslösa är flyktingar och invandrare. Som jag sa i min artikel så kom de inte hit för att möta behoven på den svenska arbetsmarknaden utan för att de behöver skydd. Vissa av dem är förstås välutbildade och kan snabbt etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, men majoriteten är det inte. De måste inte bara lära sig ett nytt språk, de måste ofta också lära sig ett yrke. Som ni ser tar det flera år.
För de som kom 2000 tog det 15 år att nå det etappmålet, medan det för de som kom i mitten av 2010-talet tog drygt fem år. Det finns också en positiv trend
Ett mått som vanligtvis används för att avgöra hur väl en anläggning presterar är hur lång tid det tar för 60 % att rapportera till arbete. För de som kom 2000 tog det 15 år att nå det etappmålet, medan det för de som kom i mitten av 2010-talet tog drygt fem år. Det finns också positiva trender.
Naturligtvis ska vi inte bortse från de utmaningar som migrationen innebär, både för värdländerna och för migranterna själva, men vi ska inte heller överdriva dem. Politik måste bygga på en realistisk bild av verkligheten. Men de allra flesta av dagens politiker gör lite för att ge det, och det gör inte Markus Heilig heller. Sveriges invandringspolitik idag präglas av utvisning av nyanlända vuxna familjer, personer som tjänar mindre än 90 procent av medianlönen och personer med permanenta uppehållstillstånd samt uppmuntran till fler utvisningar med hjälp av stora återinvandringsbidrag.

Medan Heiligs Sjöbo kommun kanske vill slippa invandringen, gör inte majoriteten av svenska kommuner det. Enligt en forskningsrapport av Heiligs kollegor vid Linköpings universitet är 82 % av kommunerna överens om att fortsatt mottagande av flyktingar bidrar positivt till utvecklingen, men endast 2 % tycker att det är negativt (Hansen & Rahm, DN 27/1). Många lokala myndigheter vägrar konsekvent att samarbeta med regeringens särskilda samordnare för repatriering och migration.
Vi ska inte blunda för problemet, men det stora problemet med dagens invandringsdebatt är att Markus Heilig och många andra istället blundar för de positiva aspekterna invandrare bidrar till, som till exempel kontinuiteten i äldreomsorgen i Sverige.
läs mer:
Bengt Westerberg: Jimmy Åkeson bluffade om svältande äldre och asylintagningar
Markus Heilig: Det är därför Westerberg och Svegfors har fel om invandring
Alex Voronov och Christian Lindell: Invandringsdebatten plågas av paranoia
