”Pirate Bay”. Titeln på artisten Jaegers debutalbum är delvis en hyllning till nedladdningssajterna som chockade underhållningsindustrin med digitala bibliotek med filmer och musik tillgängliga med en knapptryckning, en anständig internetuppkoppling och lite olaglig aktivitet.
Men det här albumet och artisten är inte rädda för piratkopiering i sitt uttryck. ”Unga flickor borde krångla till att vara duktiga. Istället bara tjafsa lite. Bli lite förvirrad”, sa hon nyligen i en intervju med DN, där hon fotograferades iklädd en hatt formad som ett gigantiskt origamipappersfartyg. På affischen till sin första solokonsert har hon vindblåst hår och en ögonlapp med kajal på.
Jaeger satte segel vid precis rätt tidpunkt. För både modescenen och stilälskare har nyligen hissat flaggor dekorerade med dödskallar. Den västerländska piratestetiken har ackumulerats i piratkärnan av trenden denna vår, med dess efterföljande inspirationscollage som dyker upp online med uppmaningar som ”Följ mig när jag går in i min piratålder.” Pirates of the Caribbeans Keira Knightley framstår som en popkulturreferens, liksom Netflix-versionen av den italienska kultklassikern Sandokan. För att enkelt testa trender rekommenderar vi att du fokuserar på accessoarer, som att knyta en sjal, bära ett brett bälte eller bära smycken. Dock så länge den har känslan av en skattkista.
Modeveckan innehöll piratinspirerade kollektioner från märken som Alexander McQueen, Chloé och Isabel Marant. Vissa lägger till lite extra validering till guldåldern för piratkopiering med trehörningshattar, läderstövlar med klackar, trekvartslånga bloomers och voluminösa skjortor. Andra hyllar de romantiskt inspirerade lagren av spets, volanger och korsetter. På en pre-Oscars-fest fotograferades ”Sentimental Value”-stjärnan Renate Reinsve i en Kaite Pirates runway-look: en kort svart sammetsjacka, en guldkedja med berlocker och en böljande krämvit satinkjol.
– Det spelar egentligen ingen roll om kläderna är historiskt korrekta eller framkallade genom film eller fantasi, säger stylisten Nicole Walker, som har arbetat med kunder som Yung Lean och Our Legacy och varit medkurator för Go as you believe, en utställning om modedesignern Anne-Sophie Buck på Liljevalchs 2024.
Hon blev själv kär i 2026 års version av den trehörniga hatten signerad Dior.
– Det är kompatibelt med Pirate Core, så länge du hamnar i att skölja upp på stranden, lotsa ett fartyg, eller i alla fall med någon sådan.
Lika estetiskt tilltalande som en pirats garderobsmak är, finns det mer i deras sätt än vad som kan överleva vår tid?
– Pirater föddes för att människor var trötta på sin existens, säger Karl Hellelvik, piratexpert och intendent vid Göteborgs Sjöfartsmuseum.
– Därför formade de sin egen verklighet.
Robyns musikaliska comebackalbum, Sexistential, börjar med frågan ”Är det verkligen, verkligen på riktigt?” Förmodligen har liknande frågor diskuterats av de flesta på senare tid. För tillfället verkar ”verkligheten” vara ett utbyggbart begrepp, och vilka praktiker som förankrar eller flyr från den verkligheten verkar vara högst individuella. I ena änden av ringen finns ett futuristiskt filler-ansikte, Luxmax, och biohackad kropp, med utarbetade och noggranna modifieringar för maximal realism. I andra änden av spektrumet finns tjusningen av det som har kommit att kallas den äkta varan, med dess coola på hög nivå när du röker en cigarett (Googles Sigfluencer) och rörigt smink nästa dag (Googles Messy Makeup). Här blir cigaretter och strategiskt bortglömd smink tecken på mänsklighet och befrielse, ett sätt att särskilja sig från krav och förmodad perfektion.
I en rörelse som söker äkthet genom slarvigt kodade representationer, tror Nicole Walker att Pirates kärna dyker upp som en ledstjärna.
– Det är en estetik som främjas av en ödslig gubbe, helst parallellt med samhällets imaginära ramar och regler, med en inbjudan att uppleva ännu mer.
Karl Hilavik säger att strävan efter att förstå sin verklighet och djärvt utmana den är det som kännetecknar sjöfolk.
– De såg en maktstruktur där de rika blev rikare och de fattiga blev fattigare. Rebelliska tog de avstånd från moderna idéer och vågade skapa en motkultur i havet där de levde sin tid. Livslängden för en pirat är nu kortare än för en landkrabba, men friare, mänskligare och roligare.
Kanske kan Piraternas kärna sätta en ny riktning med betoning på verkligheten.
Dessutom drevs pirater av ledarskap och lojalitet. Medbestämmande och ansvarsfördelning var viktiga normer ombord.
– Karl Hellavik säger att det på fartyget fanns ett rättssamhälle som var helt och hållet science fiction på land.
För att upprätthålla avtalet hade varje pirat rösträtt, förnödenheter delades lika mellan kapten och besättning, och så var deras rättigheter och skyldigheter.
– Deras sätt att leva upprätthölls av erövring, men väl ombord på ett fartyg fanns det en gemenskap grundad på gemensamt ansvar. Trots att jag bröt piratkoden…Okej, tack och hej.
Det här avsnittet av P1:s radioprogram ”Spanarna” utforskar något som händer mycket inom politiken just nu: ansvarighetens arena. Denna term betyder att för galleriet har ansvar blivit ett spel och det finns ett tomt utrymme bakom plattityderna. Ett exempel är den 16 minuter långa intervjun med Liberalernas Simona Mohamsson, där ordet ansvar upprepas 21 gånger, i efterdyningarna av en tvärpolitisk famn som snabbt etsat sig fast i svensk politisk historia. Klandra teater sägs leda till en kultur av cynism, misstro och frigörelse.
Precis som piratens vilda aura dröjer sig kvar i piratens kärnsöm, kommer bärande trender också att väcka piratens starka lojalitet och ledaregenskaper. Förra veckan skrev Nina Kielborg i tidningen Bon om hur Nousi Dadgostar tappade ett par ”vänsterintellektuella klackar”. Detta var en välsignelse i förklädd, eftersom andra prydnadssaker ersatte skostället. För att minimera riskerna med att bli skådespelare på en ansvarsfull scen kan knähöga vikta Jack Sparrow-stövlar läggas till på varje partiledares inköpslista. Men ur ett piratlojalitetsperspektiv skulle en och annan ha tvingats gå planken redan nu, mitt i en valkampanj.
1981 presenterades den nu ikoniska Pirates-showen, designad av punkduon Vivienne Westwood och Malcolm McLaren, på London Fashion Week. Manliga och kvinnliga modeller bar kläder inspirerade av piratgarderob, personlighet och motkultur. Samlingen syftade till att bekämpa kapitalismens girighet på den tiden genom lyxiga kläder.
Även pirater vände sig till konstnärliga uttryck för att hantera känslor och orättvisor. De framförde samhällskritiska pjäser, sjöng och klädde sig i underkuvade kläder, säger Karl Heravik.
– Uppteckningar visar hur lyxiga tyger och stora hattar bars på fartyg. De bar alltför flamboyanta kläder, inte bara för att göra narr av de rika på jorden, utan också för att fastställa deras identitet.
När jag säger att konstnären Jaeger ser ut som en pirat, menar jag att han hittade ett X på sin karta. I vår kan vår tidsandas nyligen lanserade Pirate Core Ship inspirera andra att göra detsamma.
Enligt Nicole Walker kommer essensen av piratpersonan aldrig att släppa taget om de piratkodade kläderna, oavsett hur destillerade eller sanerade piratmetaforerna är: till exempel bärs med pennkjolar, handväskor och klackar av ett av Frankrikes främsta lyxmodehus.
