Det är inte så att det är brist på elektriker. Det handlar om önskemål från vissa arbetsgivare att kunna konkurrera med lägre löner, skriver Mikael Pettersson från Elektrikerna i ett svar till Installatörsföretagen.
Installationsföretaget hävdar att elektrifieringen är hotad eftersom minimilönen för arbetskraftsinvandrare är 33 000 kronor.
Men deras egna påståenden tyder faktiskt på något annat. Det betyder att vissa företag hoppas kunna anställa elektriker till löner långt under branschnormerna.
Enligt lönestatistik från Elektroingenjörsinstitutet är snittlönen för ett installationskontrakt 39 600 kronor.
I många företag är lönerna ännu högre. Exempelvis är snittlönen för El och Montage i Syd 44 925 kronor och snittlönen för Bravida Prenad är 42 529 kronor.
Det vore då konstigt att beskriva 33 000 kronor som ett hot mot kompetensförsörjningen.
”Vi har varnat för kompetensbristen under lång tid.”
Så det råder ingen brist på elektriker. Historien är att vissa arbetsgivare vill kunna konkurrera med lägre löner.
Elektriker vet att Sverige behöver fler utbildade elektriker för att klara av elektrifieringen.
Våra medlemmar bygger elnätet, installerar laddinfrastruktur, säkrar energiomställningen för industrin och säkerställer samhällets funktion.
Vi har länge varnat för kompetensbrist och efterlyst större satsningar på utbildning och förbättring av arbetsmiljöer och villkor så att fler vill stanna i yrket.
Lösningen på kompetensbrist kan dock aldrig vara att pressa ner lönerna.
Tvärtom riskerar låglönekonkurrensen att förvärra branschens problem.
När seriösa företag utsätts för press från krafter som bygger sina affärsidéer på billig arbetskraft blir både arbetsvillkor och långsiktig kapacitetsförsörjning lidande.
Det kommer inte att leda till fler elektriker. Detta leder till högre personalomsättning, dåliga arbetsförhållanden och minskad motivation för yrkesutbildning.
Antalet utstationerade elektriker ökar
Antalet utstationerade elektriker ökar också snabbt i Sverige.
Enligt Arbets- och miljöavdelningens register ökade antalet anställda inom elinstallationer med nästan 50 % på bara ett år, från 3 026 2024 till 4 444 2025.
Samtidigt är arbetslösheten i kraftbranschen runt 3,5 % och många företag har varslat anställda eller dragit ner på nyanställningar.
Eleverna vittnade också om att det var mycket svårt för dem att få praktisk utbildning.
I Skellefteå anmäldes till exempel 12 svenska elektriker samtidigt som företaget fortsatte att anställa billigare utländska underleverantörer.
Hur hänger detta ihop med påståendet om att det råder brist på arbetskraft?
Vi måste göra elektrikeryrket mer attraktivt
Det är därför många reagerar när en arbetsgivare begär undantag från lönegolvet.
Varför ska svenska elektriker och lärlingar tryckas tillbaka om företagen är villiga att acceptera ännu lägre löner i den här branschen?
Om Sverige ska klara elektrifieringen måste det göra elektrikern mer attraktiv, inte billigare.
Den svenska modellen bygger på att företag konkurrerar om kompetens och kvalitet snarare än låga löner.
Mikael Pettersson Förhandlingschef, Svenska Elektrikerförbundet
