Stress och övervakning på Icas framtidslager: ”Värre än på fängelser”

Icas e-handelslager i Brunna är lagret som ska ta hela branschen in i framtiden. Men bakom den glänsande fasaden övervakas lagerarbetarna ända in på toaletten. Och den som inte håller måttet, riskerar lägre inkomst.

”Bip-biip, bip-biip.” Ringsignalen studsar mot toalettkaklet. Ahmed känner vibrationerna i fickan och hur frustrationen växer.

Det har gått fem minuter sedan han lämnade arbetsstationen på Icas e-handelslager i Brunna, norr om Stockholm. Nu vill chefen veta var han är. Han ska omgående tillbaka i jobb.

Det är ovärdigt, tänker Ahmed irriterat. Sedan tar rädslan över. Den som retar upp en chef riskerar att straffas.

Han jobbar på Sveriges modernaste lager, ett av Icas flaggskepp. Det var inte så här han tänkte sig framtiden när han sökte jobbet.

”Välkommen till en e-handel i världsklass! Vill du bli en del av vårt team?” stod det i annonsen.

Det ville Ahmed. Han visste inte då vad han vet nu.

Ministern: Lagret bidrar till framtidstro

I slutet av 2021 hade e-handel för mat ännu vind i seglen. Pandemieffekten satt i och experterna spådde en ljus framtid för branschen.

Ica investerade 1,1 miljarder i Sveriges första högautomatiserade e-handelslager i Brunna. Likt en gigantisk iskub tornar lagret upp sig intill motorvägen.

När det invigdes, våren 2022, var dåvarande energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar på plats.

Lagret ”bidrar till framtidstro”, sa ministern när han klippte det röda bandet och döpte en av robotarna – Future bender.

Handelsnytt har pratat med flera anställda. Tillsammans med fackets arbetsmiljöundersökning, dokument som sänts till Arbetsmiljöverket och ljudupptagningar ges en helt annan bild av lagret – långt borta från världsklass och framtidstro.

– Någon inifrån måste berätta hur det är att jobba här, säger Christoffer, en av de anställda.

Målet för en anställd: ”Att överleva dagen”

Christoffer minns känslan första gången han stämplade in. Det svindlade till. Takhöjden var hisnande.

Och där uppe, på flera meters höjd, for hundratals diskmaskinsliknande robotar runt. De hämtade backar med varor från staplar under sig och körde dem till stationerna, där lagerarbetarna tog emot.

Robotarna körde fort. Fyra meter i sekunden. Det var mäktigt. Christoffer hade en bra känsla i magen.

– I dag tänker jag bara en sak: överleva dagen, säger han.

Allas prestation mäts i ett AI-system

Redan från början är tempot högt på lagret, där matkassar packas och körs direkt hem till kunderna. Det gäller att klara prestationsmålen – det vill säga hur många varor som ska hinnas i timmen.

Till en början mäts de anställda i grupp. Men sedan inför ledningen mätning av varje enskild lagerarbetare.

På fyra av lagrets avdelningar loggar lagerarbetarna in i ett datasystem med en personlig kod. Systemet registrerar deras arbete.

Digitala mätsystem som bygger på AI, artificiell intelligens, är inte ovanligt på lager. Men i Brunna tar man det ett steg längre. Här blir det startskottet för prestationshets och övervakning ända in på toaletten.

Vinsterna uteblir – och kraven ökar

Hösten 2022 utnyttjas bara 20 procent av lagrets kapacitet, enligt uppgifter i Dagligvarunytt. Ica Gruppens vd Nina Jönsson försvarar ändå satsningen med att lagret kommer bli lönsamt på sikt.

Året efter lägger Ica ner det nyöppnade e-handelslagret i Göteborg och konkurrenten Axfood pausar planerna på ett liknande lager.

E-handeln med mat skiftar fokus från tillväxt och uppstart till effektivitet. Kraven på lönsamhet ökar.

Ett nytt mål införs i Brunna: Närvarotid. Datasystemets möjligheter att mäta pauser börjar användas.

Tvingas jobba utan uppehåll

Närvaromålet anger hur länge lagerarbetarna får vara inaktiva. Sex minuter per station är tillåtet om de roterar mellan fyra avdelningar under en arbetsdag. Då ska de hinna logga ut från sin station, gå till nästa och logga in.

De kan också behöva gå på toa. Bara promenaden dit och tillbaka kan ta sex minuter. Även oförutsedda händelser som nätverksstrul ses som paus.

Det räcker alltså inte längre att de anställda klarar prestationsmålen, de måste också jobba nästan helt utan uppehåll. Orsaken? Pengar.

Jobba snabbare – eller riskera att förlora 7 000 kronor

2025 står näthandeln för runt 4 procent av dagligvaruförsäljningen. Enligt prognoser från pandemiåren borde den ligga på 7 procent. Lagret i Brunna levererar inte som Ica hoppats.

För att öka effektiviteten införs handlingsplaner för dem som inte klarar närvaro- eller prestationsmålet.

Och det är handlingsplanen som skrämmer Ahmed när mobilen ringer i hans ficka inne på toaletten. Enligt Ica är syftet att ”underpresterarna utvecklas” så att arbetsmiljön blir mer balanserad.

En chef ska stötta ”underpresteraren” och fortlöpande gå igenom målen. Ahmed har ett annat sätt att se det:

– Det är ett straff. De hetsar en så man ska jobb snabbare, säger han.

Men det är ändå inte värst. Det som verkligen skrämmer Ahmed är lönebortfallet. Den som har handlingsplan riskerar att bara få jobba dagtid, utan ob-ersättning.

Ahmed skulle förlora 7 000 kronor i månaden. Han har räknat på det. Då skulle lönen inte räcka till hyra, mat och kläder.

I veckobrevet skriver cheferna att lagerarbetarna presterar under förväntan, det är ”en besvikelse”. De höjer prestationsmålen igen. Trots att många redan har svårt att hinna.

Icas egna siffror visar att bara hälften av de anställda når prestationsmålen på vissa av stationerna.

”Enda lösningen är att vi ska jobba fortare”

Maya är en av dem som ofta klarar målen. I början kändes det lyxigt att få jobba på det nya, snygga automatiserade lagret.

Hon märker först inte hur de som inte klarar målen behandlas av cheferna. Men hon märker att pressen ökar med tiden. Förändringar kommer allt oftare, och de känns ogenomtänkta.

Som det där med plastkassarna. På stationen där varorna packas byts plötsligt de stadiga pappkassarna ut mot sladdriga i plast. De är svåra att få styrsel på och packkaos sprider sig.

Varorna hamnar huller om buller. Bröd och chips mosas. Packningen tar längre tid. Maya och hennes kollegor ger förslag på hur de skulle kunna jobba bättre, men cheferna är inte intresserade.

– Den enda lösningen är alltid att vi ska jobba fortare och vi uppmanas att ”feedbacka varandra” om någon jobbar långsamt, säger Maya.

Hinner inte dricka eller gå på toa

Hoten om handlingsplan duggar tätt. Och mätningen av lagerarbetarnas prestation börjar användas på nya sätt.

”Klara dina mål, så ska vi se om du kan få ledigt.”

”Jag hjälper dig, så länge du hjälper mig och inte sätter mig i skiten med katastrofsiffror”, kan cheferna säga.

Den bra känslan Christoffer hade i magen är borta. Nu vaknar han med ångest. Först när han kommer till jobbet trängs den undan. Han måste överleva dagen. Christofer stänger av och stämplar in.

Christoffer är van vid tungt arbete i högt tempo. Ändå har han svårt att klara några av målen.

I dag har han tur. Det är inte tunga mjölkpaket utan frukt. Den väger lite och ryms bra i backen. Det gör målet lättare att nå.

Nu hoppas han bara att inga driftstörningar ska sinka honom. Eller att han behöver gå på toa.

Han böjer sig framåt, liksom viker sin långa kropp, för att snabbt kunna nå varorna.

Fan. Han är törstig. Han skulle ha planerat bättre. Christoffer ignorerar törsten och fortsätter jobba. Han vill inte riskera att bli inkallad på samtal till chefen som skriker om dåliga siffror.

– Att klara målen är det enda som är viktigt. Till vilket pris som helst, säger han.

Maya: ”Det är värre här än på fängelser”

Det händer att chefer rasar om dagens siffror, trots att realtidsbevakning inte ska ske. Några chefer börjar också med egna prestationsmätningar.

Med tidtagaruret i mobilen står de bredvid och klockar de anställda. “37 sekunder”. Det ska vara 30. ”Jobba snabbare.” Även rasterna kontrolleras på minuten.

Maya är på väg tillbaka efter lunchrasten. På gångbron som leder från matsalen står några av cheferna. De pekar på klockan: ”Nu är det en minut kvar” säger en av dem.

Maya halvspringer. Kommer hon lite för sent vet hon att hela gruppen kan få skäll och att chefen åter berättar hur trött och besviken han är på dem.

Med sekunder till godo pustar hon ut. Nöjd småpratar hon med jobbarkompisen bredvid medan de jobbar.

De missar kollegornas varning om att chefen närmar sig. Maya känner missnöjet i luften redan innan hon ser honom. Barskt säger han åt henne att flytta till andra sidan av rummet.

– Vi får inte prata med varandra. Jag tror att det är värre här än på fängelser. Cheferna står vakt vid dörren på rasten, kontrollerar när vi går och kommer tillbaka. De står bakom och tittar på när vi jobbar. Man känner ögonen i ryggen.

Arbetsmiljöverket kom – men inspekterade inte fysiskt

Den 8 december 2025 anmäler skyddsombuden arbetsmiljön till Arbetsmiljöverket.

– Många grät när arbetsdagen var slut. Även äldre män. De grät ut hos mig innan de kunde åka hem till sina familjer, berättar skyddsombudet Tomas Karlsson.

När Arbetsmiljöverket besöker lagret sitter de i ett av kontorsrummen. Därifrån kan de inte se att en svart kontorsstol och ett bord placerats vid en av avdelningarna. Övervakningen kan nu göras sittandes.

Under mötet är mobilerna satta på ljudlöst. Så myndigheten kan inte heller höra att flera lagerarbetare ringer skyddsombuden när de blir tillsagda att vänta med toabesök.

– Vi hade också hoppats på en fysisk inspektion, på golvet, säger Johannes Johansson som också är skyddsombud.

Framtiden blev precis som 1970-talet

I februari 2026 blickar Ica framåt i sin årsredovisning. E-handeln har ökat, men inte tillräckligt. Satsningarna på automation ska fortsätta.

Fokus är att driva volym – särskilt lagret i Brunna ska öka sina matleveranser.

Effektiviteten ska maximeras – med världens mest avancerade plattformar och robotar som svischar fram i rasande fart.

Men för lagerarbetarna backar tiden. Flera decennier.

– Jag såg en bild på en fabrik från 1970-talet. Arbetare stod stilla vid ett rullande band. Chefer övervakade. Jag tänkte, det ser ju precis ut som på mitt jobb, säger Tomas Karlsson.

Orkar inte leka med sitt barn

När Ahmed sätter sig i bilen efter arbetsdagens slut kommer tröttheten. Kroppen värker. Ryggen tar mest stryk, men även händer och knän ömmar när han styr mot förskolan för att hämta sin son.

På hemvägen bubblar orden ur barnet – mellis, rymdraketer och kompisar. Ahmed försöker hänga med.

När de är hemma vill sonen bygga lego. Ahmed anstränger sig. Efter en stund lägger han sig ändå på soffan.

– Jag orkar inte leka med mitt barn. Det är inte så här jag vill vara.

Christoffer, Ahmed och Maya heter egentligen något annat. De vågar inte ställa upp med sina riktiga namn eftersom de är rädda för bestraffningar.

Läs Ica Sveriges svar här:

Ica: ”Majoriteten mår bra och presterar”

Granskning