Så här identifierar och hanterar du risker i din försörjningskedja
Uppdaterad: 17 april 2026, 10:26 Publicerad: 7 april 2026, 07:00
Behovet av att hantera ett företags försörjningskedja ökar, särskilt i ljuset av det ständigt föränderliga globala landskapet och ökande regelverk. Detta gäller inte bara ur ett hållbarhetsperspektiv, utan också för säker leverans.
Förändringar i den geografiska och säkerhetspolitiska miljön har flera betydande effekter på företag och deras leveranskedjor. Produktion, handel och transporter kan störas och oförutsedda omständigheter kan uppstå. Samtidigt måste företagen brottas med ständigt ökande regelverk som kan förändras snabbt. Sammantaget kännetecknas dagens globala leveranskedjor av ökad komplexitet och osäkerhet, vilket gör det viktigt att identifiera och hantera risker för att öka robustheten och motståndskraften.
Risker i försörjningskedjan
En central risk är störningar till följd av handelspolitiska åtgärder riktade mot leverantörer eller de länder där de är verksamma. Mycket tyder också på att EU kommer att agera mer proaktivt och vidta strategiska åtgärder för att skydda säkerheten för inhemsk produktion och försörjning. Inom vissa kritiska områden kan det finnas krav på EU-nivå för att bedöma risker och diversifiera försörjningskedjor där det är nödvändigt för att stärka Europas försörjningsberedskap.
En annan risk är risken för sanktionsöverträdelser om tillsynen och kraven höjs. Företag som saknar adekvata rutiner för att upptäcka och motverka sanktionsundandragande riskerar att bryta mot sanktionsbestämmelserna.
– Företag som inte kan hantera sina försörjningskedjor utsätts inte bara för risker för regelefterlevnad utan också för risker för produktionsstörningar. Att hantera leverantörskedjan blir allt viktigare i offentlig upphandling, säger Annika Blomqvist, chefsjurist på Advokatfirman Cederquist.
I takt med att hållbarhetsreglerna hävs ökar också risken för att enskilda företag blir måltavlor för olika strategiska tvister från icke-statliga organisationer (NGOs).
– Konflikter är inte längre riktade mot utsläppsintensiva sektorer utan tenderar också att sträcka sig till sektorer som livsmedel, jordbruk, plast, transport, finans, kläder, media och gruvdrift, förklarar Elsa Arbrandt, Partner på Advocate Furman Cederquist.
Vad ska företagen göra?
Det viktigaste är att hantera din försörjningskedja på rätt sätt. Detta kräver kunskap om var de relevanta stegen i produktionen äger rum, hur försörjningskedjan är uppbyggd och handelspartners ägande och verksamhet. Dessutom bör riskanalys utföras för att identifiera vilka beroenden som finns för enskilda leverantörer och länder. Om ett företag är starkt beroende av en viss leverantör kan det finnas anledning att diversifiera leveranskedjan för att minska sårbarheten. Det är också viktigt att övervaka din miljö och ha beredskapsplaner på plats för störningar eller krissituationer.
– I dagens handels- och geopolitiska miljö räcker det inte att känna till sina nivå 1-leverantörer. Företag måste bättre förstå hela sin leveranskedjas struktur, var sårbarheterna ligger och hur snabbt de kan anpassa sig när förutsättningarna förändras. Annika Blomkvist drar slutsatsen att de som förstår den här helheten har en starkare position när risker materialiseras.
Om Cedarquist
Cederquist är en av de ledande advokatbyråerna på den svenska marknaden. Vi tillhandahåller långsiktig, hållbar rådgivning inom alla områden av affärsjuridik, inklusive internationell handel, riskhantering och efterlevnad.
Extern länk: För mer information, besök www.cederquist.se/sv/.
Denna artikel är skapad av Brand Studio i samarbete med Advokatfirman Cederquist och är inte en artikel av Dagens industri.
