En eventuell minskning av USA:s militära engagemang i Europa påverkade Natos utrikesministermöte i Helsingborg på fredagen. Enligt SVT hyllade USA:s utrikesminister Marco Rubio visserligen Sverige som en ”stor” ny medlem, men sa också att ”president Trump är besviken på några av våra NATO-allierade.”
Natos generalsekreterare Mark Rutte sa att signalen hade passerat. Europa måste snarast omvandla sina ökande försvarsutgifter till militär makt. Sveriges ambition att redan 2030 uppfylla Natos nya försvarsutgiftsmål är exemplarisk.
Om Europa framgångsrikt ska kunna rusta upp sig på ett sätt som imponerar på USA och avskräcker Ryssland behöver det fungerande kapitalmarknader som kan styra riskkapital till gemensamma inköp av försvarsindustrier och förnödenheter.
Det finns för närvarande 11 biljoner euro på europeiska bankkonton. Kapital bör med rätta investeras i nya och gamla försvarsföretag för att öka produktionen och lägga grunden för banbrytande innovationer.
EU vet det. I tio år har EU-kommissionen arbetat för att kapitalmarknadsunionen ska bli verklighet. Projektet heter nu Spar- och investeringsföreningen. Men även när president Ursula von der Leyen går framåt och hoppas kunna se konkreta framsteg redan i juni, gör vissa medlemsländer motstånd.
Den svenska regeringen är generellt sett positiv till vad spar- och investeringsföreningar vill åstadkomma, men är skeptiska till att överlåta marknadstillsynen till den europeiska värdepappersmyndigheten Esma. Det vore synd om ett sådant motstånd försenade genomförandet.
Men kanske är återvändsgränden på väg att brytas. Enligt Politico arbetar Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien, Nederländerna och Polen med en kompromissplan som beräknas vara klar till den 28 maj. Bland annat förväntas den ta upp oro kring centraliserad övervakning.
Vi behöver spar- och investeringsföreningar för att göra Europa säkrare, renare och mer konkurrenskraftigt. Sverige är med sitt offentliga aktiesparande genom ISK ett tydligt exempel. Polen kopierar redan det.
