Sverige och Europa satsar nu stort på försvaret eftersom oron för vad ryssarna kan hitta på har ökat och man inte längre litar på att USA är lika villiga att hjälpa Europa. Men kan man tänka sig en större risk för Sverige än att bygga kärnkraftverk? Det som hindrar Putin från att förstöra Ukrainas kärnkraftverk är ju att det skulle drabba dem själva, men kärnkraftverk i Europa på tillräckligt avstånd kan bli mål för angrepp i händelse av krig! Varför har detta faktum inte debatterats?
Dessutom har en kompakt tystnad sedan länge rått om riskerna med avfallet från kärnkraften. Johan Croneman påpekade i DN att inte ens miljöpartiet pratar om detta! I väntan på att slutförvar byggs färdigt under Forsmark förvaras det radioaktiva avfallet i Oskarshamn. Den metod som kommer att användas vid slutförvaret är osäker enligt många forskare.
Sverige har låst sig fullkomligt för kärnkraftsutbyggnad. Att få bort användningen av olja är akut och vi måste öka elproduktionen, men det finns andra sätt som inte är livsfarliga!
Birgitta Eriksson, By
Ingen kan ha undgått bekymret med riksdagens voteringskvittningar. Ledamöterna är utsedda av sina partier – ledamöter som är invalda enbart på personval är ytterst ovanliga. Förslag: Om en ledamot önskar lämna partiets riksdagsgrupp ska hen mista sin riksdagsplats – som då går till partiets nästa kandidat på valsedeln. Detta borde ge lugnare diskussioner och en riksdag som överensstämmer med valresultatet.
Carl-Henrik Hybbinette
Så nu kommer staten att kunna fånga in vilken 13-åring som helst utan misstankar och tvinga hen att gå omkring, inte med en fotboja, men väl kanske med en stilig armbandsboja … Är ett sådant samhälle öppet? Jag kallar det polisstat.
Ettore Nobis
Artikeln om bidragsfusk i DN nyligen gjorde mig minst sagt förbannad. Jag är 73 år och får en pension på 16 162 kronor plus tjänstepension, totalt 19 325 kronor i månaden efter 45 års arbete. En kvinna, som var 63 år när hon kom hit, fick flyktingstatus och plockade ut 18 866 kronor i månaden. Hon har knappast arbetat en tim här. Skillnad i inkomst är 459 konor i månaden till min fördel. Mer än så var inte mina 45 år i arbetslivet värt. Jag undrar vad jag gjort för fel. Och att sedan skicka återkrav till Somalia och inbilla sig att någon kommer att betala tillbaka ser jag som ren enfald.
Annika Larsson, Tumba
Tidöpartier har på lokal nivå försökt stoppa boksamtal på bibliotek och kulturhus. De menar att samtal om böcker med vänsterperspektiv är ”politiskt partiska ” eller rent av ”partipolitisk verksamhet” och ska därför inte få genomföras i offentligt finansierade lokaler. Vad blir nästa steg – att förbjuda samtal om böcker och konst med politiska perspektiv i SVT och SR? Därifrån är inte steget långt till att helt förbjuda texter, bilder, musik, teater och filmer med politiska och ideologiska perspektiv i offentligt finansierade lokaler. Försöker Tidöpartierna tysta sina kritiker?
Niclas Kuoppa, Stockholm
Jag vill ge Tidöpartierna ett stort tack för det ekonomiska stöd de ger oss inför kommande val. Förra valet handlade mycket om falukorv. I år är det tydligen valfläsk som gäller. Det bör dock påpekas att inget djur kommit till skada. Priset på fossila bränslen sänks (men bara fram till att valet är avklarat). Själv kör jag elbil, så detta drabbar ju inte mig. Däremot pratar man om ett eventuellt högre elpris. Det drabbar mig och många andra. Såg förresten på elräkningen att moms och skatt motsvarar 53 procent av elkostnaden! Där pratas det inte om någon skattesänkning. I stället ska det betalas ut pengar för att ersätta de tidigare kalla vintermånaderna. Men inte till alla. Själv bor jag i bostadsrätt och vi får inget av det så givmilda Tidögängets satsningar. Jag vill avsluta med att citera Leif Östling: ”Vad f-n får jag för pengarna?”
Göran Lundh, Örebro
Håller kärnan av SD:s väljare på att bli en kult, likt Maga i USA, som försvarar precis allt Trump säger, hur galet det än är? Vi får snart ett tecken på det. SD fuskade i riksdagens kvittning och har dessutom försvarat det med olika ursäkter. Det har blivit ett bestående problem, som inte tycks gå att lösa. SD syns som ett kaosparti. Vi har en kultvarning om detta inte påverkar SD:s väljarstöd.
Håkan Lennerstad, Karlskrona
Tack, Katja Nyberg, för debattartikeln i DN! Det kanske finns hopp om rättssäkerheten om fler blir uteslutna ur SD!
Crister Valtersson, Stockholm
Jag läser i SvD ett citat från Ulf Kristersson: ”Jag tror att det är väldigt många människor som i grund och botten vill få barn. De tänker på det lite för sent eller får en partner lite för sent. Inte heller det kan politiken göra så rasande mycket åt, det ska den inte göra.” Det förklarar varför problemet består och ökar under den borgerliga regeringen. Politiken kan ingjuta framtidshopp. Politiken kan möjliggöra för unga att få jobb och flytta hemifrån. Den kan också stimulera unga att mötas och lära känna varandra på riktigt, exempelvis genom uppmuntran och stöd till folkrörelser.
Andreas Jonasson, Stockholm
Sverige och Europa satsar nu stort på försvaret eftersom oron för vad ryssarna kan hitta på har ökat och man inte längre litar på att USA är lika villiga att hjälpa Europa. Men kan man tänka sig en större risk för Sverige än att bygga kärnkraftverk? Det som hindrar Putin från att förstöra Ukrainas kärnkraftverk är ju att det skulle drabba dem själva, men kärnkraftverk i Europa på tillräckligt avstånd kan bli mål för angrepp i händelse av krig! Varför har detta faktum inte debatterats? Dessutom har en kompakt tystnad sedan länge rått om riskerna med avfallet från kärnkraften. Johan Croneman påpekade i DN att inte ens Miljöpartiet pratar om detta! I väntan på att slutförvar byggs färdigt under Forsmark förvaras det radioaktiva avfallet i Oskarshamn. Den metod som kommer att användas vid slutförvaret är osäker enligt många forskare. Sverige har låst sig fullkomligt för kärnkraftsutbyggnad. Att få bort användningen av olja är akut och vi måste öka elproduktionen, men det finns andra sätt som inte är livsfarliga!
Birgitta Eriksson, By
Enligt en artikel i DN vill SD-ledaren Jimmie Åkesson nu sänka drivmedelsskatterna. Han säger ”Det är inte rimligt att ett stort land som Sverige, med de avstånd som vi har, inte ska kunna köra bil.” Det kan inte ha undgått Åkesson att de kostnaderna för fossilbilsåkande relativt inkomsterna minskat kontinuerligt sedan 2000, enligt bland annat Statistiska centralbyrån. Hushåll som kör många mil per år har tjänat mest på den här utvecklingen. Vad är det Åkesson inte fattar? Vi befinner oss i en eskalerande klimatkris och borde minska utsläppen, för våra barns skull – inte gasa på ännu mer med sänkta bränslepriser. Sänkta bränsleskatter fördröjer omställningen genom reducerade incitament och gynnar Ryssland i kriget mot Ukraina. Beroendet av fossila bränslen hotar vår försörjningstrygghet. För samhällsgrupper som inte klarar sina kostnader är det bättre med tillfälliga riktade stöd, tills dess fossilbilar har ersatts av fossilfria bilar.
Andreas Jonasson, Stockholm
Den politiska utvecklingen i Storbritannien är intressant att notera. Först kastade ytterhögern grus i landets ekonomiska maskineri med hjälp av Brexit, och sedan riktade man allt missnöje mot vänstern som inte omedelbart fick ekonomin på fötter igen. Bör vi börja ge akt på tecken på hur denna möjliga strategi för långsiktigt samhällsomstörtande riskerar kunna tillämpas även i Sverige?
Jens Olsson, Örebro
Vad var det egentligen för plan
som låg bakom anfallet på Iran
Ingen ser några tankar bakom
Kanske vet någon annan därom
Trump pekar inte ut vännen sin
Men bakom döljer sig Benjamin
Kurt Olsberg, pensionär
Apropå DN-reportaget om 100 steg efter maten i Kina: Det finns också en tysk version av det kinesiska ordspråket ”Gå 100 steg efter maten – blir 99 år”: Nach dem Essen sollst du ruh’n, oder tausend Schritte tun. (Efter maten ska du vila eller promenera tusen steg.)
Gottfried Klein, Svanskog
Med 57 procent tänker Statens fastighetsverk (SFV) höja hyran för Etnografiska museet. Andra museer går samma öde till mötes. Etnografiska, som ägs av staten, behöver nu be om extra anslag från staten för att klara denna hyreshöjning. Annars får de stänga. Det som inte går ihop är att SFV, som ska höja hyran, också ägs av staten. Hur går denna ekvation ihop? Vill staten att vi ska stänga museer?
Lena Elizabeth Ritz, konstvetare, skådespelare och skribent
Det är vansinnigt att lägga ner Kunskapskanalen, det enda på Sveriges Television som är något att titta på och intressant och som man faktiskt även får mer kunskap av. Idioti!
Mie Karlsdotter, Blidö
I TV4:s Nyhetsmorgon i dag berättade Unicef Sveriges generalsekreterare Pernilla Baralt om resultatet av en undersökning hjälporganisationen har gjort angående Sveriges kommuners satsningar på barn. Hela rapporten finns att ladda ner på Unicef Sveriges hemsida. Ett gediget arbete som måste kostat en hel del att ta fram. Resultatet redovisar dock inga sensationella nyheter: i Norrland lägger man mer pengar på barnen än man gör i Stockholms kranskommuner, berättar Pernilla Baralt i sändningen. Förvånande? Är detta vad insamlade medel till Unicef Sverige ska gå till? Är det inte en uppgift för politisk kontrollverksamhet? Den svenska generalsekreteraren kan kvittera ut en lön långt över 100 000 kronor i månaden. Det är en av de högsta månadslönerna i en hjälporganisation i Sverige. Googlar man på ”Unicef Sverige” inleds i princip alla länkar som dyker upp med en uppmaning att stödja organisationen för att hjälpa barn i nöd runtom i världen. Ett typexempel: ”Hjälp oss rädda liv varje dag – Unicef finns på plats i över 190 länder för att ge familjer trygghet …” Är verkligen barnen i våra svenska kommuner i nöd? Unicef i Sverige borde inte lägga insamlade gåvor på bekväma skrivbordsjobb som svenska myndigheter ska göra. Det är väl ändå inte vad svenska givare förväntar sig?
Solveig Rosenlind
Åsikter om DN
Jag läser en galen ledare i DN. Man förespråkar att lägga mer universitet och högskolor, sjukvård och domstolar i en rad mindre orter. Allt ska tydligen centraliseras till Stockholm, Göteborg, Malmö och ett fåtal andra stora orter. Ett argument är att man får högre kvalitet och bättre ekonomi när man centraliserat. När man på en ort lagt ner domstolen, sjukvården och högskolan – blir det då lättare att rekrytera till annan samhällsservice och till den lokala industrin. Kanske är det så att de ingenjörer lokala industrin behöver vill ha sjukvård på platsen liksom lokal hemtjänstpersonal och väljer att flytta och så är vi ute på ett sluttande plan. Industrin lägger ner och hemtjänsten kan inte rekrytera. Fler och fler vill flytta. Stora delar av Sverige avfolkas. Jag tycker vi ska ha målsättningen ”Hela Sverige ska leva”
Anders Schüllerqvist, Enskede
Johan Gadenius (Noterat den 30 april) klagar på DN:s täckning. Så orättvist! DN ligger långt före SvD som går i tryck ännu tidigare. Vi har sett ett guld för Sverige som täckte DN:s hela första sidan en gång då SvD hade inget förrän en dag senare. Samma sak med en attack mot en tysk järnvägsstation och andra stora nyheter. Självklart att tv och radio har sådana nyheterna kvällen innan, men man har tidningen för att läsa hela historien i detalj, inte för rubriker. Och att Johan tycker att det viktigaste är Mello- och matchresultaten, det var väl satir?
George Varcoe, Österskär
I ett utmärkt inlägg av Johan Gadelius (Noterat den 30 april) om hur dåligt prenumeranter av papperstidningen behandlas framgår att det tydligen inte bara gäller DN, utan även SvD. Till de många exemplen på försämrad service som han framhåller kan jag lägga till det faktum att utdelningen av söndagstidningen upphört på många orter. Den kommer i stället på måndagen. Jag vet inte hur stor andel av pappersupplagan det gäller, men när även en ort som Sigtuna med cirka 9 000 invånare drabbas torde det röra sig om mycket mer än bara glesbygd. Visst kan man förstå att det handlar om att spara pengar i en mediemiljö som allt mer präglas av det digitala, men tidningens vägval leder till en automatisk nedgång – och eventuellt upphörande av – papperstidningar över huvud taget. Sämre service (cirka 60 tidningsfria dagar) och högre kostnad (12 000 kronor per år för DN) leder till färre prenumeranter (och lägre intäkter). Som länge verksam i reklamintensiva branscher vet jag att färre läsare ger sämre effekt för annonsören och vikande annonsintäkter för tidningen. Efter några varv med denna rundgång kan ekonomiavdelningen lätt konstatera att ”det bär sig inte”. På ett annat plan kan man fråga sig om det är bra att läsningen av papperstidningar minskar och ersätts (?) av digital läsning. Informationsinhämtningen i dag – särskilt för unga – präglas av snabbt scrollande och ytligt läsande. Det gäller särskilt om ”läsandet” sker med den lilla rutan i mobiltelefonen i tävling med allsköns mer eller mindre bra utbud. Tror man verkligen att läsarna tar del av den utmärkta informationen i exempelvis ”Fakta i frågan” med fördjupning och informativa grafer i en mobiltelefon? Läsandet av en papperstidning i lugn och ro vid frukostbordet ger möjlighet att överblicka informationen och fördjupa sig i det som intresserar. Särskilt söndagsupplagan är (var) extra viktig i detta sammanhang. En alternativ strategi vore att satsa på papperstidningens attraktivitet för läsare och därmed annonsörer. I första hand ett återupptagande av utdelningsservicen – främst söndagstidningen – och en återhållsamhet i ytterligare prishöjningar. Så kan papperstidningen både överleva, öka och utvecklas. Det – Wolodarski – skulle bidra till en ”upplyst värld”!
Lars Wedén, Sigtuna
Vill du också skicka in texter (helst under 1 000 tecken inklusive blanksteg) och bilder eller teckningar till vinjetten ”Noterat av DN:s läsare”? Mejla i så fall [email protected]! Ett mindre urval av publiceras på insändarsidan i tidningen tisdag–fredag och ett större urval på dn.se/insandare helgfri måndag–fredag. Mer om hur man skriver insändare i DN kan du läsa här.
