Detta är en åsiktsartikel av Dagens Nyheter. Författaren är ansvarig för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Vad planerar du att göra i sommar? Vi uppmuntrar dig att börja växa.
Vanligtvis transporteras ungefär en tredjedel av världens gödselmedel genom Hormuzsundet. Nedstängningar kommer därför att avsevärt minska den globala tillgången på gödselmedel. Bilden görs ännu mörkare av att vi i år ser ut att stå inför en ovanligt stark variant av El Niño. Detta innebär omfattande effekter på de flesta av världens grödor.
De flesta av oss tar nog för givet att något så gammaldags som Sveriges matbrist aldrig skulle hända, men i år riskerar det globala livsmedelssystemet att få en perfekt storm. Vi lär oss den läxan även här, i form av stigande livsmedelspriser och allvarlig brist. Låt oss se detta som en väckarklocka.
I vintras uppmärksammades en brittisk underrättelserapport i svenska medier. Den varnade för att storskaliga ekosystem skulle kollapsa inom fem år på grund av missväxt och storskaliga konflikter om mat, vatten och energi. Svenska FOI har redan tagit fram en anteckning om samma ämne för 2023, där det står att om vi fortsätter på den klimatbana vi har lagt ut är det troliga scenariot en ”fragmenterad värld med civilisationskollaps som blir mer utbredd globalt, medan vissa regioner fortfarande är stabila trots utmaningar som kronisk vatten- och livsmedelsbrist.”
Om Hormuz-låsningen fortsätter och El Niño förstör grödor runt om i världen, kommer Sverige att kunna tillhandahålla tillräckligt med och prisvärd mat till alla sina invånare? Detta kan vara en chans att repetera för det som snart kan bli det nya normala.
Vårt matintag riskerar att bli inte bara patetiskt monotont, utan också för lite. Detta är naturligtvis särskilt problematiskt om vi har en torr sommar som vi hade 2018.
Informationen om livsmedelsberedskapen i Sverige varierar. En del hävdar till exempel att vi kan hålla oss lugna eftersom vi har massor av spannmål, socker, raps, ägg och morötter (som någon påpekade, hurra, vi kan baka morotskaka!). Men sanningen är att vi är långt ifrån självförsörjande eftersom våra livsmedelsproduktionsmetoder kräver stora mängder importerade gödselmedel, bekämpningsmedel och maskiner, som i sin tur kräver importerat bränsle. Att vi odlade mycket raps i Skåne förra året är till liten nytta om vi inte kan gödsla eller skörda det i år. Vårt matintag riskerar att bli inte bara patetiskt monotont, utan också för lite. Det är förstås extra problematiskt om vi har en torr sommar som 2018. I stora delar av södra Sverige, där det mesta av vår mat produceras, ligger grundvattennivåerna redan långt under det normala.
Under första världskriget kunde samhällets gårdar klara av matbrist. Odlingsområden anlades även i offentliga parker och aktivister försökte få fler att plocka spadar med uppmaningar som ”Odla i vår, du blir inte hungrig i höst” och ”Alla odlar potatis utom tråkig potatis” (förmodligen inte den bästa kampanjslogan jag hört).
Med både klimatet och samhällsordningen i kaos är det dags att tänka om hur vi kan bidra till vår matförsörjning. Många har redan börjat. Siffror från en studie beställd av Fritidsodlingens riksorganisation (FOR) visar att intresset för att odla för hemkonsumtion växer. Av de som har ägt det ett tag redan har 33% utökat sina kvadratmeter under de senaste 10 åren. Drygt var fjärde av dem angav klimatkrisen som orsak. Många andra nämnde oro för krig och konflikter.
Så du kommer att bli glad att veta att Sverige har gott om gräsmattor som enkelt kan förvandlas till grönsaksträdgårdar. Många människor har åtminstone grundläggande kunskaper om odling.
Vi har för närvarande ett trädgårdsområde på 30 000 hektar med fruktträd, bär och inhemska växter, vilket har potential att ge oss 700 000 ton grödor. Den totala grönytan i våra trädgårdar är dock hela 275 000 hektar. Dessa utgör enligt SLU viktiga reservområden för livsmedelsproduktion. Så du kommer att bli glad att veta att Sverige har gott om gräsmattor som enkelt kan förvandlas till grönsaksträdgårdar. Och det finns många människor som åtminstone har grundläggande kunskaper om odling. Drygt hälften av Sveriges befolkning skänker ätbara föremål till sina hushåll. Människor sår och skördar frön runt sina hem, på sin mark eller i delade utrymmen i städer. Ibland med härskarens välsignelse, ibland på eget initiativ i form av gerillaodling. Olika rörelser för självförsörjning och lokal restaurering bildas och kunskap delas, tillsammans med frön och sticklingar.
För den som vill veta mer, samt Fråga dina grannar, finns det många bra böcker om odling och självförsörjning, som ”Självförsörjning i Župadal” av mandelmansmännen, ”Modern sjävhushållning” av Anders Reidel och Alvar Hardevall, eller nyutgivna Johanna Hjädredskaps”Beredskap. Sara Bäckmo inspirerar och utbildar andra med sin blogg Garden of Difference. Maja Bredbergs Till växten och David Jonstads Meining med landet är två utmärkta böcker som förklarar varför vi behöver börja odla. Jag vill också uppmärksamma dig på tidningen Åter som samlar och sprider kunskap om allt som har med självförsörjning att göra: odling, verktygstillverkning, ta egna frön och sticklingar, livsmedelshantering, djurhållning m.m.
Det här kan vara sommaren när du slutar memorera sportresultat eller titta på tråkiga tv-program och istället läser en bok om att odla potatis eller göra laktobacillus grönsaker. Därefter bär han gödseln från närmaste stall och sticker ner handen i jorden. Det är dags att odla en trädgård.
läs mer:
Ruben och Erin lämnade storstaden och födde barn i ett litet hus
Svensk get – Bubblor under förberedelse
