I början av maj tog statsminister Ulf Kristersson ceremoniellt emot Indiens premiärminister Narendra Modi och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på Volvos värld i Göteborg. Bland de ämnen som rör säkerhet, teknisk utveckling och handel stack ett ämne ut.
– Sverige är stolta över att vara på väg mot Venus tillsammans med Indien, sa Ulf Kristersson vid en gemensam presskonferens.
Naturligtvis är detta inte en bemannad rymdexpedition. Kristersson syftar på ett pågående samarbete som inleddes 2017, där svenska forskare vid Institutet för Astrofysik (IRF) i Kiruna stödjer Indiens rymdorganisation Isro.
2028 kommer Indien att lansera Venus Orbiter Mission, som kommer att skicka en liten obemannad sond till grannplaneten. Fartyget kommer att utrustas med mätinstrument utvecklade och tillverkade av IRF.
– Det här är en unik möjlighet att lära sig mer om Venus, säger IRF-professorn och biträdande generaldirektören Stas Barabash.
För miljarder år sedan tros mycket av Venus yta ha varit täckt av hav, precis som jorden. Men idag vet vi inte hur det gick till när jorden torkade ut.
– Venus liknade mycket jorden först, men sedan hände något. Venus atmosfär är nu 100 gånger tyngre än jordens (Redaktörens anmärkning: Jordens atmosfär ligger 1 kilometer under havsytan, så trycket på Venus yta är ungefär detsamma), och Venus har förlorat allt vatten den en gång hade, säger Stas Barabash.
Ett svenskt instrument kallat Venus Neutral Particle Analyzer kommer att användas för att mäta neutrala partiklar runt Venus. Det kan hjälpa oss att förstå hur en planets övre atmosfär interagerar med det omgivande universum, och kan hjälpa oss att förstå hur Venus och jorden, trots att de en gång var tvillingplaneter, kunde ha så olika öden.
– En förklaring kan vara att Venus inte har ett eget magnetfält som jorden har. Är det möjligt att det spelade en roll i att vattnet försvann? Det är en sådan fråga vi vill ha svar på, säger Stas Barabash.
Detta är inte den första resan till Venus av Statens Nationalinstitut. IRF tillhandahöll också utrustning för Europeiska rymdorganisationens rymdsond Venus Express, som kretsade runt planeten från 2006 till 2014.
Samarbetet anses i dag vara en framgång och de svenska mätningarna används fortfarande i ny forskning för att förstå hur Venus atmosfär samverkar med solvinden – trots att det har gått mer än ett decennium sedan rymdfarkosten togs ur drift.
läs mer:
Ett svart hål kvävde sakta galaxen.
Maria Gunter: Vad ska vi egentligen göra på månen?
Första bilden från månens bortre sida
