French Naval Group drog det längsta strået den här veckan när Sverige erbjöd sin första option i ett av de största försvarsköpen sedan Gripen.
Fyra fartyg med en total längd på 122 meter är planerade att levereras från 2030. Det innebär att marinen måste göra sig redo snabbt.
Om det finns fler än 125 besättningsmedlemmar per fartyg krävs minst 500 besättningsmedlemmar. Dessutom kommer Sveriges befintliga fem Visby-korvetter, för närvarande de största slagskeppen, att behållas.
– Visby Corvette har en besättning på 43 personer. Och jag vet att bemanna det systemet redan idag är en utmaning, säger Linus Fast, forskare vid Totalförsvarsinstitutet (FOI).
Det behövs också nya färdigheter, som nya luftvärn. Men Jimmy Adamson säger att många av hans yngre kollegor också attraheras av de kommande fregatterna.
– Visby Corvette levererades i början av 2000-talet, vilket gör den nästan 20 år gammal. Därför behöver du ett nytt och spännande jobb eller arbetsplats.
attraktivt mål
Varje fregatt är utrustad med en helikopter som kan söka efter ubåtar, komplettera fartygets sensorer och evakuera offer.
Topptjänstemän i marinen sa att ett utköp skulle vara nödvändigt i så fall, men ingenting har bestämts idag.
Kanske kommer fartyg i framtiden också att utrustas med egna drönare, kanske av en typ som liknar en helikopter, samt yt- och undervattenstyper.
Fregatter är också attraktiva mål för fiender. Ryssland skickar upp till tusen drönare in i Ukraina vissa dagar, så det måste vara redo att bekämpa minst hundratals av dem som attackerar i svärmar.
Det skulle bli för dyrt att slåss med luftvärnsrobotar på fregatter, så de skulle istället sättas in mot flygplan och robotar.
Måste kunna repareras
Så att säga, för att skjuta ner en drönare på ett fartyg kommer den att behöva avfyras nära fartyget med hjälp av lastbilseld, som kan utrustas med maskingevär, automatkanoner etc.
– Han säger att det här är en eldrörsluftvärnspistol som kan avfyra en stor mängd kulor i luften på kort tid.
Det ska också vara möjligt att minimera och reparera skador ombord.
– Troligtvis kan vissa drönare kunna kringgå skyddssystem. Lokaliserade skador kommer då att uppstå som förstör närliggande tekniska system. Det andra steget är att skapa förutsättningar för att återta de förlorade förmågorna.
