Det börjar med att det knackar på dörren. Detta är inte ett löfte eller ett varningssamtal. ”Hembesök är mycket bättre, så vi kan förklara direkt hur vi kan hjälpa”, säger Anne Hiucka från Boras team för att förebygga vräkning.
Foto: Anna Hallgren
Fler och fler människor tvingas bort från sina hem. Sedan 2020 har antalet vräkningar i det här landet ökat med nästan 60 procent. Förra året genomförde Chronofogden 3 330 vräkningar, en ökning med drygt 9 % jämfört med föregående år.
Boras är inget undantag. Även här ökar vräkningarna. Under 2021 genomfördes 21 vräkningar i kommunen. Förra året var den siffran 45.
– Det här är inte en siffra vi är stolta över, säger Ann Hiucka, teamledare för enheten för förebyggande av vräkning på avdelningen för individ- och familjeomsorg.
Samtidigt är hon inte förvånad. För saker som tidigare främst påverkade människor, som drogmissbruk eller sociala frågor, nu kan drabba i princip vem som helst.
– Många människor befinner sig i dag i mycket svåra ekonomiska situationer. Det gäller inte bara ensamstående föräldrar utan även barnfamiljer, unga och äldre. Anne säger att i högtryckssituationer är det lätt att hamna efter på hyran.
Foto: Anna Hallgren
Borås startade en vräkningsförebyggande enhet 2008. Då var det ett projekt som stöddes av Socialstyrelsen och bestod till en början av en samordnare och en bostadskonsulent. Tre år senare har denna verksamhet blivit permanent och består nu av en teamledare och fyra bostadskonsulenter. En av konsulterna är Evelina Saari, vars fokus ligger på personer med psykisk ohälsa.
Att ringa gör skillnad
Det som är speciellt med Boros-modellen kan sammanfattas i två ord: hembesök och långsiktighet.
– Så fort vi får besked om att du riskerar vräkning kommer vi att göra ett oanmält besök i din bostad. Så istället för att skicka ett brev eller ringa först går vi ut till adressen och ringer, säger Anne.
När personen pratar kommer avhysningsstopparen förklara vem personen är och varför de har kommit.
– Vi ska ta reda på varför situationen inträffade och berätta vilken hjälp vi kan erbjuda, säger Anne.
Denna metod har visat sig vara framgångsrik när det gäller att nå människor som annars riskerar att falla genom stolarna.
– De allra flesta vi möter känner tacksamhet och lättnad över att någon söker efter dem, bryr sig om dem och erbjuder stöd, säger Evelina Saari.
detektivarbete
Om dörren förblir stängd kommer enheten inte att ge upp. De lämnar ett brev i din brevlåda där de berättar att de har varit där och förklarar vad de kan göra för dig och hur du kan komma i kontakt. De gör också ofta oanmälda besök och misslyckas även detta blir det lite detektivarbete.
– Slå upp telefonnummer och e-postadresser. Och nu har vi även börjat skicka brev via Kivra, där de flesta använder sina mobiltelefoner. Vi ger inte upp, säger Anne.
Foto: Anna Hallgren
Det vanligaste fallet är att hyresvärden eller inkassobyrån får ett vräkningsbesked för utebliven hyra. I samtal med människor som står inför vräkning upptäcker vi ofta att deras oro började i samband med sjukskrivning, arbetslöshet eller en personlig kris.
Stöd utan att ta över
Utöver motiverande samtal kan teamet ge stöd vid kontakt med hyresvärdar, myndigheter eller vård. Människor i denna situation väljer ofta att isolera sig och har svårt att få den kontakt de behöver.
– Vi kan hjälpa dig att boka ditt möte. Du kan också vända dig till din hyresvärd eller myndigheter som din kommuns försörjningsavdelning, budget- och skuldrådgivning, Kronofogden eller Försäkringskassan. När mötet väl är genomfört kan vi också delta som stöd, säger Evelina.
Samtidigt är både hon och Anne noga med att påpeka att de inte tar över.
– Personen vill få stöd och måste känna att han eller hon tar initiativ och tar ansvar, säger Evelina.
svår samlare
En grupp som sticker ut är personer med hamstrarsyndrom, där mängden prylar i huset är ett problem. Det har inträffat 11 liknande incidenter på enheten sedan mars förra året.
– Den gruppen är särskilt svår att hjälpa. Ofta har de levt isolerade länge, så det tar lång tid att bygga förtroende. Och om det är illa nog att behöva städas säger Evelina att man ska göra det i etapper, en kvadratmeter i taget.
Foto: Anna Hallgren
Hon berättar om en man hon träffade i höstas. Han led av missbruk och hamstring, och hans lägenhet hade blivit en sanitär olägenhet angripen av ohyra. När Evelina träffade mannen första gången blev han så chockad att han svimmade under ett samtal. Saker och ting är annorlunda idag. Med hjälp av Vräkningsförebyggande enheten kunde mannen flytta till en annan lägenhet och får nu hemtjänst för att hålla ordning på honom.
– Han slutar dricka och går på möten. Nu när vi träffas kan vi sitta och prata och skratta.
Men hennes arbete slutar inte där. För att en mans närvaro ska fortsätta fungera är det viktigt att tänka långsiktigt, hålla kontakten och agera snabbt om problem uppstår igen.
– Det finns förstås ingen garanti för att allt fortsätter att lösa sig. Men nu när vi kan etablera och fortsätta hålla kontakten är möjligheterna mycket större, säger Evelina.
Foto: Anna Hallgren
Jag är intresserad av Boros-modellen.
Boroz speciella inställning till vräkningar har uppmärksammats utanför kommunen. Samma dag som Hem och Hyla träffade Anne och Evelina fick enheten utbildningsbesök av företrädare för Alingsör stad. Andra kommuner som anmält intresse är till exempel Karlstad, Södertälje, Helsingborg och Büv.
– De är nyfikna och vill veta mer om hur vi jobbar, säger Anne, som varit med sedan 2011.
Hur är ditt jobb annorlunda nu jämfört med 2011?
– I dagsläget har allt fler människor ekonomiska svårigheter. Och att hitta en lösning har också blivit lättare. Anne säger att det är ännu svårare nu när hyrorna är så höga.
