I ett pressmeddelande meddelade stiftelsen att en förlikning träffats i en tvist där direktör Erik af Klint hade velat att tavlan skulle förvaras i templet och inte visas offentligt, medan andra direktörer hade uttryckt motsatt uppfattning.
”Hilma af Klints verk är en internationellt erkänd svensk kulturskatt som måste fortsätta att delas med världen”, säger Erik af Klint i ett pressmeddelande.
Stiftelsen har länge lidit av interna stridigheter. Samtidigt som Erik af Klint varnade för att Hilma af Klints konstnärskap riskerade att utnyttjas för pengar, drev han också på linjen att konst bara skulle visas för ”de som söker andlig kunskap” och inte offentligt. Förra året, när han försökte ersätta övriga ledamöter i styrelsen, avslogs hans begäran i tingsrätten.
Även länsstyrelsen granskade stiftelsen och kom fram till att det var lagligt att fortsätta visa Hilma af Klints cirka 1 300 målningar.
Trots att hon inte var känd under sin livstid fick Hilma af Klint (1862-1944) sitt internationella genombrott på 1980-talet, långt efter sin död, och anses nu vara en pionjär inom abstrakt konst.
