Trendbrott i fackligt medlemskap – expert: ”Det är en stor sak”

Efter decennier av vikande medlemsantal i LO ökade andelen arbetare som gick med i förbundet förra året. Vi ser just nu en tydlig uppgång i flera branscher.
– Forskaren Anders Kjelberg säger att det kan vara början på ett trendbrott.

Från en mer eller mindre brant nedåtgående kurva börjar det nu plana ut.

Kurvan steg något förra året då medlemskapet i fackföreningar steg från 58 procent av arbetarna till 59 procent på ett år.

Det visar en ny rapport från tankesmedjan Arena Ide.

Det kan låta som en liten förändring. Men efter decennier av nästan konstant nedgång är utvecklingen slående.

– Lunds universitets sociologiprofessor Anders Kjellberg, som skrivit rapporten, säger att bara det faktum att den nedåtgående trenden inte har fortsatt är en stor sak.

Han poängterar att det är svårt att sia om framtiden, men tror ändå att något kan vara på väg att förändras.

– Det kan vara början på ett trendbrott. Andelen kommer antingen att fortsätta att stiga eller ligga kvar på denna nivå.

Inflationen skadar fackföreningarna

Enligt Anders Kjellberg kan mycket av utvecklingen förklaras med ekonomi.

Under år av hög inflation och sjunkande reallöner lämnade många människor eller gick inte med i fackföreningar när priserna på mat, el och bensin steg i höjden.

-Många hade helt enkelt inte råd med fackföreningsavgifter, säger han.

Nu börjar reallönerna stiga igen, men lågkonjunkturen fortsätter och många är arbetslösa. Denna kombination kan vara fördelaktig för fackföreningar.

Han påpekar också att utrikesfödda, som är underrepresenterade i fackföreningsmedlemskap, börjar etablera sig på arbetsmarknaden.

– Ju längre en person stannar i Sverige och kommer ut i arbetslivet, desto större är sannolikheten att de går med i ett fackförbund.

Branscher som kommer att öka mest

Ökningen är särskilt märkbar inom hotell- och restaurangbranschen, inklusive servitörer, köksbiträden och hotellpersonal. Det senaste året har det fackliga medlemsantalet där ökat från 26 procent till 30 procent.

– Den här ökningen är anmärkningsvärd eftersom det vanligtvis finns relativt få fackligt organiserade arbetare i den här branschen, säger Anders Kjelberg.

En högre andel personer inom den offentliga sektorn och vissa tjänstenäringar inom den privata sektorn är fackligt organiserade än tidigare.

Det gäller inte bara vaktmästare och kundtjänstanställda utan även jobb som legitimerade sjuksköterskor och barnskötare.

Modellen är baserad på kraftiga fack

I Sverige bestäms löner och villkor ofta av förhandlingar mellan fackföreningar och arbetsgivare, snarare än av lag.

Det som ofta kallas ”den svenska modellen”.

Men den här modellen förutsätter närvaron av mäktiga aktörer: arbetsgivare och fackliga företrädare, säger Anders Kjellberg.

– Den svenska modellen bygger på en hög grad av facklig organisation. Ett fackförbund är aktivt på arbetsplatsen.

Arbetsgivare: Ingen att förhandla med

Ett tydligt exempel på problemet med vikande fackligt medlemskap är fastighetsbranschen.

I höstas varnade arbetsgivarföreningen Fastigo i tidningen Fastigetsforket för att många arbetsplatser inte längre har fackliga organisationer att förhandla med.

Charlotta Stenson, Fastigos förhandlingschef, sa i november till tidningen att det nuvarande upplägget blev allt svårare att upprätthålla.

Anders Kjellberg menar att för att fackligt medlemskap ska fortsätta växa behöver reallönerna fortsätta att utvecklas i positiv riktning.

Men politiken kan också påverka den här trenden, tror han.

Fram till 2007 kunde personer som gick med i fackföreningar få tillbaka en del av sina avgifter genom skattelättnader, men Anders Kjellberg tror att fler kommer att vilja gå med om denna reform återinförs.

– El, bensin och allt annat är subventionerat. Varför finns ingen föreningsavgift?

läs mer

Snickaren Oscar (23) lämnar facket och säger att det är ”för dyrt”

nyheter

Det finns många fler inom förbundet, men ingen inom LO

nyheter