År 2024 ska 1 procent av Sveriges offentliga utgifter ägnas åt kultur, vilket placerar Sverige i botten av den nordiska ligan vid sidan av Finland.
I Norge är samma siffra 1,1 procent, i Danmark 1,2 procent och på Island 2,2 procent. Den genomsnittliga nivån för EU-länderna är 1,3 %.
Samtidigt är Sverige, tillsammans med Norge, det land där kulturens andel av de offentliga utgifterna har minskat mest med 0,2 procentenheter det senaste decenniet.
Det visar DIK:s senaste rapport, baserad på uppgifter från Finansinspektionen och Eurostat.
Rapporten visar också att Sveriges offentliga kulturutgifter har minskat över tid baserat på BNP-kvot och krona per invånare. År 2024 kommer kulturutgifterna i svenska staten att uppgå till 0,14 % av BNP, eller 826 kronor per invånare, den lägsta nivån på mer än 20 år. Samma år uppgick den totala offentliga kulturfinansieringen från de nationella, lokala och regionala källorna till 0,43 procent av BNP, eller 2 611 kronor per invånare, vilket också var lägre än föregående år.
Samtidigt ligger Sverige efter övriga nordiska länder när det gäller privat kulturfinansiering, enligt DIK-rapporten.
”Att öppna plånboken för kultur är helt enkelt inte attraktivt om det inte backas upp av en stabil och långsiktig offentlig finansiering”, sa DIK:s ordförande Anna Troberg i rapportens förord.
