– Det finns flera stora risker för förslaget, såsom brottslighet och barnfattigdom. Det är ett högt pris att betala, och det är kommunen som utgör en stor del av den kostnaden, säger Erik Pelling, ordförande för SK: s socialpolitik och förberedelse av individuell vård.
SKR anser att forskningsförslaget kommer att få allvarliga konsekvenser för ökad brottslighet, barnfattigdom och social sårbarhet, eftersom intressenter får lägre inkomster utan att bli mer attraktiva på arbetsmarknaden.
Reform behövs för mer arbete
Förslaget kommer att ravade utsatta grupper och skapa överväldigande kostnader från staten till den lokala regeringen. Ekonomiskt stöd granskas varje månad, vilket resulterar i en betydande ökning av social sekreterare förvaltning och arbetsbelastning.
Kommuner och regioner har ett stort behov av kompetent välfärdspersonal. Därför vill Skr istället se reformer som ökar arbetskraftsdeltagandet. Att använda eventuellt arbetskraft kommer att minska arbetslösheten och leda till ökad sysselsättning. Detta är ett viktigt pusselbit för att tillhandahålla färdigheter.
– Förslagen som ingår i bidragsreformer visar att regeringen måste prioritera reformer av aktivitetskrav, som är en del av reformerna.
Ekonomiska incitament räcker inte
Välfärdsbehörighetsrapporten (SOU 2025: 53) utgör den tredje och sista komponenten i regeringens bidragsreformer. Bidragsreformerna som tillkännages inkluderar ytterligare två förslag. När det gäller aktiviteter som krav på stödstödstöd och subventioner.
I tre hänvisningsrespons tryckte SKR ut behovet av stöd för de som för närvarande får stöd. Många människor utanför arbetsmarknaden idag kräver inte kapacitet. Ekonomiska incitament är inte tillräckliga och fler människor behöver stöd för att gå från bidrag till arbete.
