Flavier Mwanga, en vårdassistent, fick sparken för att hans lön var för låg. Nu kan ett undantag från regeringens nya lönekrav ge honom chansen att återgå till sitt äldreomsorgsjobb i Skellefteå – en lön som hans tidigare chef tror kommer att räcka.
Artikelsammanfattning
Flavier Mwanga utvisades från Sverige men kunde få återvända tack vare nya lönesänkningskrav för vårdbiträden. Tjugosju yrken, inklusive undersköterskor, ska undantas från regeringens höjning av lönekraven. Fackföreningar hävdar att förbättrade arbetsvillkor, snarare än att sänka lönegränserna, kan minska behovet av arbetskraftsinvandring.
Denna sammanfattning skapades med hjälp av AI och kvalitet garanterad av vår redaktion. Läs vår AI-policy.
läs mer
Det har gått nästan två år sedan vårdbiträdet Flavier Mwanga sparkades ut från Sverige och sitt arbete inom äldreomsorgen.
– Jag tjänade över 23 000 svenska kronor i månaden, men det räckte inte för att stanna. Även om vi hade det bra och min fru hade lön också.
omöjlig lön
2023 infördes en regel om att den som vill få arbetstillstånd i Sverige ska ha en månadslön som uppfyller lönekraven. Det var tidigare 80% av Sveriges genomsnittslön, men kommer att stiga till 90% den 1 juni. I rena siffror betyder det att du behöver tjäna minst 33 390 kr.
– Det är omöjligt för mig att tjäna en så hög lön som vårdbiträde, säger Flavier.
Men förra veckan lade regeringen och Sverigedemokraterna upp 27 jobb som inte skulle få lönelyft och istället skäras ned med 75 procent. Ett exceptionellt yrke är sjukvårdsassistenten. Det innebär att gränsen för det belopp du måste tjäna per den 1 juni är 27 825 kr. Flavier, hans två söner och fru hoppas därför på att de ska kunna återvända till Västerbotten.
– Du kan tjäna bra på att jobba kvällar, helger eller nätter. Så jag hoppas.
Jag jobbar på det
Och han har redan ett arbete på gång. Han har intervjuat för sommarjobb på äldreboenden och hemtjänst på en äldreboende i Skellefteå stad.
– Jag brinner för att jobba med äldre. Jag jobbar här i Rwanda som volontär med äldre, och jag skulle gärna komma tillbaka till Sverige och se hur ni jobbar, säger han.
Han har bra referenser. Framför allt har tidigare chefen Jan Lindberg, under sin tid som chef för äldreboendet Björkhammarsgarden, sett flera heltidsanställda sparkade på grund av att deras inkomster var för låga.
– Bra personal, vilket vi behövde, säger han.
OB uppfyller kraven
Han tror att utvisade personer kan bli en särskilt viktig resurs för kommuner i norra Sverige, där personalbristen inom äldreomsorgen är värre än i andra delar av landet.
– Titta på demografin med ett stort antal pensionärer och låga arbetslöshetssiffror. Visst behöver man bra medarbetare och det är de som förstår fältet och språket, säger Jan Lindberg.
Han är besviken över regeringens dröjsmål med att meddela lägre lönekrav.
– Ja, det skapade ett problem för företagen, men mest av allt är det ett problem för alla berörda och utvisade individer.
Jan Lindbergh, enhetschef Björkhammarsgaarden Jorn.
Fackförbundet: Jag ville ha en ventil.
Att kraven togs bort helt, bara sänktes, tycker han inte är vettigt.
– Merparten av personalen kommer att klara av den nya nivån på vårdbiträde. Jobbar man helger eller nätter i ett vanligt jobb räcker det med en grundlön på cirka 25 000 kronor för att nå det i ett ob, sa han och tillade att de som rent nattjobbar tjänar runt 6 000 kronor.
I Komunal är man splittrad kring beskedet om lägre lönekrav.
– Det är bra att de som redan är här har möjlighet att stanna längre. Men jag ville ha en ventil för att slippa straffa folk retroaktivt, säger hon.
lita inte på sverige
Men den fackliga politiken kvarstår att om regeringen garanterade bättre arbetsvillkor och högre löner skulle det inte behövas samma grad av arbetskraftsinvandring från länder utanför EU.
– Villkoren och arbetsvillkoren är mycket dåliga, vilket möjliggör en av de högsta sjukfrånvaron på hela arbetsmarknaden. Det här är en ganska lös lösning på ett problem som kräver helt andra strukturella åtgärder, säger hon.
– Joshua och Joel saknar sina Jorn-klasskamrater, säger Flavier Mwanga, som vill återgå till jobbet i Sverige om lönekraven för vårdbiträden sänks.
I Rwanda kollar Flavier ständigt sin e-post för att se till att han inte missar några nyheter om arbete från Schellefteo. Men även om han har större chanser att återvända till Sverige så planerar han inte att ta med sig sin familj på det närmaste.
– Min fru litar inte på Sverige längre, så i så fall blir jag den första som åker utan henne och ungarna. Sen får vi se. Jag hoppas att de kommer ikapp. Barnen är angelägna om att återvända till sin skola och klasskamrater i Jorn.
