Jag är nöjd med att OSA Larson förblindar många av min kritik av samisk politik idag (DN 19/8). Detta system fungerar som en tvingad skjorta – en hinder för utveckling och en viss konfliktkälla. Mer gratis beställning krävs.
Om vi är annorlunda handlar det inte om missuppfattningar, utan om ideologiska skillnader och till viss del verkligt diskretion.
Ursprungligen menar jag vad som händer med termen inomhusfolk ges en överroll i dagens diskussion om Samis politik. Det faktum att ursprungsbefolkningen, som alla andra, har en grundläggande rätt till självbestämmande, är grunden för internationell rätt. Emellertid uppnås inte självbestämmande genom specifika politiska strukturer som Sami, utan genom frihet att organisera, utöva kultur och delta lika i ett brett spektrum av politiska debatter. Snarare är självbestämmande argumentet att även om Sami-kongressen inte borde vara myndigheten under regeringen, bör Sami-samhället fritt välja hur representativa organisationer och föreningar är organiserade.
Larsson Blinds specifika referenser till inhemsk lag är också vilseledande. Sverige är inte bundet av några speciella internationella åtaganden på detta område. Det samiska förhållandet mellan mark och vatten är unikt och värdefullt, men bör erkännas på dina egna villkor och hanteras av parterna – inte följer någon form av internationella fakta.
Den börda och familjebakgrund som måste kontrolleras för nationell politik är föråldrade
När det gäller att stödja renindustrin har Larson ingen blind debatt. Rena subventioner, inklusive renstöd och återbetalning av stöd för stöd, utgör en kritisk del av renbesättningen. Standardkompensation för rovdjurskador föregick inte en bredare diskussion om mängden jaktskador på fria betande djur som allmänheten faktiskt bör ersätta. När det gäller EU: s jordbrukspolitik har Sverige alltid arbetat för att avveckla subventioner.
Sammanfattningsvis tror Larson Blind att liberal politik är att bestämma människors situation. Det är för att helt missa poängen. Som liberal förespråkar jag för starka individuella rättigheter. Idén att börda och familjebakgrund bör kontrollera statens policy är föråldrad. Jag är också skeptisk till uppfattningen att människor och grupper kan ha sina rättigheter. Vad människor skapar tillsammans förvärvar legitimitet genom individuella rättigheter.
Men betyder det att jag tvingar någon att ”marknadslogik”? Det verkar inte som om det kommer att hända. Liberalismens styrka ligger just i det faktum att människor kan välja en helt annan livsstil än en helt annan marknadsekonomi. Stark ägande är helt kompatibelt med att inte sälja något annat än att hantera tillsammans för ett högre syfte. Det berikar i huvudsak det liberala samhället både ekonomiskt och kulturellt.
Därför har jag stark sympati för Larson Blinds ansträngningar. Det är så att du kan hantera ditt eget område och bransch baserat på deras sociala struktur, deras kultur, deras förhållande till landet, inte någon annans vilja, utan deras relation till landet. Enligt min mening är detta bara möjligt inom ramen för den liberala politiken.
Läs fler DN -debattartiklar.
