Sedan 2009 har Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) lobbat staten för att tillsätta en sanningskommission om historiska och nutida övergrepp mot döva i Sverige. Bland annat tog fackförbunden upp frågan med olika politiker, men gensvaret var svagt. Frågan blev prioriterad efter riksdagshandlingen 2021, varefter förbundet satsade ytterligare resurser och bildade en särskild arbetsgrupp.
– Det är väldigt viktigt att stater tar ansvar för det som har hänt både historiskt och i nuet, säger Joachim Hagelin Adebye, chef för arbetsgruppen.
Det är därför SDR vill ha en sanningskommission.
En sådan kommission skulle innebära att landet skulle utreda och erkänna vad som hände. Som exempel kan nämnas tvångssterilisering och att teckenspråk tidigare var förbjudet i skolor. Idag kan problemet vara bristande tillgång till tolk, vilket påverkar möjligheterna till utbildning och socialt deltagande.
– Det gör att döva inte är jämställda i samhället, säger Joachim.
Arbetsgruppen håller just nu på att samla in information för att kunna planera det fortsatta arbetet och påverka politikerna.
Regeringen säger nej till sanningskommissionen
Tillsättandet av en sanningskommission har dock inget stöd från regeringen.
Socialminister Camilla Walterson-Grenvall sa i ett uttalande att regeringen var medveten om att övergrepp förekommer men ville inte tillsätta en kommission. Istället vill regeringen proaktivt ta itu med rättigheter och tillsyn för att förhindra nya kränkningar.
– Det är anmärkningsvärt att även om regeringen har erkänt att kränkningar förekommit så vill den inte utreda ytterligare. Hur kan jag få ersättning om jag inte vet vad som hände? säger Joakim Hagelin Adebiyi.
Arbetet fortsätter med ett öga på Finland
Under programmet berättade Joachim om hur arbetsgruppen kommer att fortsätta trots regeringens besked. Dessutom finns det ett speciellt inslag om Finland, där sannings- och försoningsprocessen för döva och teckenspråkiga personer kommer att inledas 2025.
”Regeringen erkänner de allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna som personer med funktionsnedsättning, inklusive personer med hörselnedsättning, historiskt har varit utsatta för. Under lång tid har personer med funktionsnedsättning främst setts som patienter och vårdtagare och samhällets insatser har fokuserat på behandling, lindring och anpassning till rådande normer.
Handikapppolitiken bygger i dagsläget på ett rättighetsbaserat synsätt, där alla människors lika värde står i centrum och samhället ska utformas så att personer med funktionsnedsättning kan delta på lika villkor.
Regeringens inriktning är att fortsätta arbetet med att uppnå lika levnadsvillkor och fullt deltagande i samhället för personer med funktionsnedsättning med utgångspunkt från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Detta inkluderar insatser för att förbättra delaktighet, tillgänglighet, handledning och stöd.
Istället för att tillsätta en sanningskommission vill regeringen prioritera positiva insatser för att respektera internationella åtaganden, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer och säkerställa att liknande kränkningar inte upprepas. ”
