Enligt lagen om nationella minoriteter ska kommunerna ge nationella minoriteter rätt att påverka frågor som rör dem. I så kallade förvaltningskommuner där nationella minoriteter har utökade rättigheter anordnas regelbundna samråd mellan kommunala tjänstemän, politiker och personer som tillhör minoriteten.
SVT Uutiset frågade alla finska kommuner hur ofta de håller samråd och 63 av 66 svarade. Som ett resultat av svaren genomför cirka 3 av 4 kommuner samråd två eller fler gånger om året, och cirka en femtedel av kommunerna genomför samråd en eller två gånger om året. Bara Trelleborg, Motala och Kramfors säger sig inte hålla årliga samråd.
Dubbel modell: fast rådgivning och öppen konsultation
En vanlig modell är att kombinera fasta sverigefinska eller minoritetspolitiska samråd eller dialogmöten med offentliga samråd. I 23 av de svarande kommunerna anordnas endast regelbundna samråds- eller dialogmöten, vanligtvis bestående av förtroendevalda eller utsedda personer (både minoritetsrepresentanter och politiker), och som träffas flera gånger per år.
lågt antal deltagare
Vissa kommuner har gått från allmänna samråd till tematiska möten (t.ex. barn/utbildning, äldre, kultur etc.) och har även ökat den uppsökande dialogen när offentliga möten har för få deltagare. Vissa kommuner säger att det är svårt att hitta deltagare, särskilt bland unga och i kommuner där det inte finns någon finsk förening.
Politiskt och offentligt deltagande i samråd
Från kommunernas sida deltar främst förtroendevalda politiker och tjänstemän i diskussioner, ofta kompletterade med minoritetssamordnare och handläggare från närstående förvaltningar. I vissa kommuner är detta samråd organiserat som ett politiskt beslutat fullmäktige med företrädare för fasta politiker, medan samrådet i andra kommuner i första hand är ett tjänstemannaråd, med politiker inbjudna i förekommande fall.
Huvudsakliga diskussionsområden
Under det senaste året har samråd med den sverigefinska minoriteten främst gällt den finskspråkiga äldreomsorgen. En stor del av detta handlar också om kulturellt engagemang och språkvitalisering för barn och unga, samt tidig barndom, skola och modersmålsundervisning. Dessutom diskuterar kommunerna fördelningen av statligt stöd, minoritetspolitiska mål och riktlinjer samt tillgång till kommunala tjänster och information på finska.
