Det utlovade ändringsförslaget till Tidö -avtalet tog nästa steg. Med högst 2 000 sidor presenterar förslaget kriminella reformer (SOU 2025: 66). Utredaren kommer att ge förslag till en dramatisk ökning av fångster som redan har ökat avsevärt i enlighet med hans order.
Detta uppnås främst genom den allmänna skärpningen av påföljder. Genom nya regler för mer allvarliga påföljder och påföljder måste domstolar drivas för att öka påföljderna, särskilt om någon begår flera brott. Livsstraff bör användas under fler omständigheter än idag.
Undersökningen räknar med att förslaget ska leda till en domstol som skickar ytterligare 16 000 års fängelse varje år. Det tar över 17,09 miljarder år varje år. För både personal och fångar måste den redan tragiska och spända straffrätten med fångar som är trånga med sina respektive celler och lider av allt allvarliga säkerhetsproblem tredubbla sina intensiva kapaciteter.
Experter sa att det inte fanns någon tid att analysera mer djupgående om förslaget var effektivt.
Du kanske tror att sådana dramatiska investeringar och förändringar motiveras av det faktum att brottet bör minskas. Det har emellertid inte uttryckt en rapport, och inte heller har en sådan analys frågat regeringen om en order till utredare.
Visst säger det magra kapitlet om resultatet av ett förslag att ett förslag kan ”förväntas få konsekvenser i viss utsträckning” och det finns en syn på avskräckning och inkompetens (ofarlighet). Men det står, ”Vi kan inte ha mer upptäckt uppfattningar om i vilken utsträckning förslag bidrar till minskningen av antalet brott.” Det har föreslagits att långa straff kan få negativa konsekvenser, men frågan är inte ytterligare klar.
Därför är sociala konsekvenser i brottslighet och storskaliga förslag möjliga.
Regeringen genomförde ett och ett halvt år för att överväga straffsystemet och påföljderna för enskilda brott. Som vissa forskningsexperter påpekade i speciella åsikter var tiden orättvist kort. Experter påpekar att utrymmet är tydligt begränsat till att diskutera utgångspunkten för principer, de möjliga effekterna av förslag och hur förslag hänför sig till varandra. Experter sa att de inte hade tid till en djupare analys av om förslaget var effektivt för att bekämpa organiserad brottslighet. Vi vet dock inte vad regeringens brådskande motiv är.
Det är anmärkningsvärt att den största förändringen i svensk strafflagstiftning, uppdaterad sedan 1960 -talet, inte ens bör fastställas på en grund som inte ens undersöker varför påföljder måste dramatiskt skäras över hela regionen, och om arbetsdeltagarna inte är givna tid att diskutera principer eller analysera effekterna av förslag.
En utredare som accepterar strikta arbetsförhållanden bör inte laddas ensamma på grund av fel i resultatet av arbetet. Regeringens direktiv kräver inte sådan diskussion eller analys. Istället var överföringen att hitta en lagstiftningslösning på de förändringar som regeringen har beställt. Detta arrangemang är ett tydligt exempel på vad som har kommit att kallas kontraktsrådet, vilket leder till att förberedelseprocessen för den nya lagen ska bli fientlig i sin tur.
Bestäm först vad du ska göra, lösningen och i detta fall den dramatiska straffen. Sedan undersöker vi hur det går. Istället för att börja med att identifiera, förklara och analysera behov, och mot bakgrund av att hitta ett bra lösningsförslag som kommer att övervägas mer detaljerat, finns det specifika lösningar utan en förutbestämd och rapporterad analys. Undersökningen ges sedan en studie för att snabbt utveckla den tekniska utformningen av vad som redan har beslutats.
Därför är motståndet mot bra utvecklingsarbete baserat på formulering, utredning och efterföljande beslut angående lösningen. Det vi ser nu är motsatsen till kunskapsorienterad.
Det finns ingen anledning till en allmän ökning av straffnivån. De har inte heller argumenterat för utredning
Det är viktigt att allvarliga brott kan leda till allvarliga påföljder. Så det är redan fallet. Naturligtvis kan du överväga att avbryta enskilda brott. Det är inte heller orimligt att ändra straffnivån för flera brott. Det finns emellertid ingen stödjande anledning till en allmän ökning av straffnivåer. Det påstår sig också undersökas. Därför verkar de inte tro på den positiva inverkan i form av minskad brottslighet.
Resultatet av genomförandet av förslaget är en explosion av fängelsestummer som redan fördubblats under det senaste decenniet. Få nivåer som Vitryssland och Türkiye.
Under det senaste decenniet har skjutvapen och explosioner i Sverige ökat dramatiskt. Här är det viktigt att polisen och åklagarna kan hantera brottet och att gärningsmannen döms till fängelse. Vid den tidpunkten verkar det som om vi nu ser en viss förbättring. Dagens lagar ger plats för allvarliga påföljder i sådana fall. Brottet har dock inte ökat, men i verkligheten har det minskat. Det är inte relaterat och olämpligt att främja en snabb, allmän ökning av straffnivåerna för alla brott. Kostnaderna är mycket höga, till exempel att hälla investeringar i skolor. Detta kan bidra till den fortsatta minskningen av brottslighet och byggandet av samhället.
Förslag till förändring i svensk straffrätt skapades under starkt tidspress och utan den kvalitet som kännetecknar vårt lagstiftningsarbete. Förslaget bör inte genomföras.
Läs mer om DN -debatt:
Gabriella Lavecchia och Christer Hallqvist, The Wording Union Seko: ”Vi kommer att låta ett larm inuti väggen – våra kollegor riskerar döden.”
Orle Jonathon, bestämmer pastorn: ”Framför fängelsekonstenen som ett alternativ till fångar.”
