Musikpublicering av små, oberoende skivbolag har ökat under det senaste decenniet, enligt en ny rapport baserad på Spotify-data från 2015 till 2025.
– Gör det själv-sektorn ser den största ökningen, det vill säga artister som i första hand sköter sina karriärer själva, ofta arbetar med ett team runt sig, säger Daniel Johansson, en musikindustriforskare vid Norges Inland University som skrivit rapporten.
Utgivningstakten för den oberoende sektorn är klart högre än för stora multinationella skivbolag. Det beror helt enkelt på att det finns fler spelare.
– Många mindre aktörer samarbetar fortfarande med stora skivbolag inom olika områden som distribution och marknadsföring. Även om ett släpp inte ser ut att komma från ett stort skivbolag så kanske du ”köper” deras tjänster så att säga, säger Daniel Johansson.
Samtidigt kommer majoriteten av svenska artisters royaltyintäkter från den globala marknaden. Johansson sa att detta beror på svenska artisters och låtskrivares internationella framgångar, men också på att medan Spotify växer globalt har tillväxten på den svenska marknaden avtagit.
– Många svenska artister har kunnat fortsätta sin resa och hitta en publik utomlands. Samtidigt som antalet artister som tävlar på Spotify ökar snabbt, så ökar också antalet svenska artister för vilka streaming utgör en betydande del av deras försörjning.
Rapporten pekar också på förändringar i konsumtionsmönster. Spotify-användare är mer benägna att lyssna på musik som släpptes för mer än 18 månader sedan. Det gör det svårt för nya artister att slå igenom då de konkurrerar med äldre musik, sa Johansson.
Det finns också fokus på att bygga en lojal fanbas, med så kallade ”superfans” som står för en stor del av lyssnandet och i förlängningen intäkterna.
– Streamingekonomin är som ett röstsystem där varje lyssning räknas som en röst. En person som spelar en låt 50 gånger i månaden har en röst som är 50 gånger starkare än någon som bara lyssnar på den en gång. Därför hanterar superfans inte bara sina egna pengar, utan påverkar också hur pengarna från mer passiva lyssnare ska fördelas.
Daniel Johansson ser tecken på en tredje våg av svenska musikunderverk, där nya artister och låtskrivare blir entreprenörer och hittar publik direkt på nätet.
– Den här nya generationen opererar lite ”utanför” den traditionella branschen, kringgår mellanhänder och närmar sig publik och fans direkt. Om vi går mot något nytt kanske vi kan kalla det nya musikunderverket för ett ”svenskt indieunder”.
Han betonade att Spotifys största utmaning framöver kommer att vara att hantera mängden musik som laddas upp till plattformen genom utvecklingen av AI-musik.
– Och jag tror att den stora utmaningen är att hitta en distributionsmodell som gör att en lång rad människor också belönas ekonomiskt. Men en sådan lösning skulle kräva bred enighet över hela branschen och ansvaret kan inte läggas enbart på streamingtjänster.
