I decennier har den globala affärsvärlden levt i en ”Netflix-värld”. Allt är tillgängligt med en knapptryckning, levererat just-in-time och till lägsta möjliga kostnad. Men den verkligheten har krossats, säger Arni Hardorsson, professor i teknikekonomi och organisation vid Chalmers högskola i Göteborg.
– Vi byggde hela vårt system på tillit till att marknaden alltid korrigerar sig själv. Men nu ritas den kartan om. Vi bevittnar multipolaritet, med USA, Kina, Europa och den globala södern som drar åt olika håll. Det är inte bara tarifferna som stoppar dem, säger han, utan politiska krav på lokalt innehåll som hindrar dem från att komma in på vissa marknader.
Denna teoretiska osäkerhet är nu tydligt synlig i konkreta siffror. En nyligen genomförd analys av affärsdataanalysföretaget Dun & Bradstreet fann att svenska industriföretag planerar att flytta eller närma sig 61 procent av sina leveranskedjor, vilket innebär att de flyttar produktionen närmare hemmet. Undersökningen visade att ett av fyra företag (24 %) sa att hantering av resiliens i försörjningskedjan var en av deras största utmaningar under det senaste året.
Att flytta är dock inte en momentan process. Arni Haldorson varnar för att vi i globaliseringsvågen har lagt ut inte bara produktion utan också kapacitet på entreprenad.
– Onshoreing är mer än bara att flytta maskiner. Det handlar om att återta den kunskap vi förlorat. Det behöver inte sägas att vi idag har förmågan och kunskapen att bedriva inhemsk produktion. Vi måste också acceptera att när produktionen sker här måste vi ta itu med våra egna miljöproblem igen.
I en värld där Ukrainakriget och instabiliteten i Mellanöstern direkt påverkar komponentflöden och energipriser, behövs nya typer av beredskap. Arni Haldorson efterlyser ett mer systematiskt samarbete mellan stater och företag, eller ”business intelligence services”.
– Sverige har 12 beredskapsavdelningar som alla jobbar med miljöanalys, men detta delas inte med företag. Adekvata ”industrins underrättelsetjänster” kommer att behövas för utvalda beslutsfattare att ständigt reagera snabbt på nya hot, sade han.
På lång sikt är Sveriges lösning energiteknik och oberoende, enligt Arni Halldorsson. Genom att integrera grön omställning och säkerhetsfrågor kan Sverige och Europa skapa nya typer av styrkor. En snabbt ökande inhemsk produktion av energiteknik skulle också kunna minska beroendet av fientliga eller instabila regimer.
– Vi behöver också mer kunskap om nya och radikala synsätt på produktion, både tekniskt och organisatoriskt. Kina har visat en stark förmåga att snabbt omvandla innovation till nya produkter och tjänster. För att bekämpa den här typen av konkurrens behövs ny kunskap från forskningen, säger Arni Hardorsson.
