Kriminalförfattaren Håkan Nessel är elektroniskt fjättrad och förvägrad omfattande rörelsefrihet eftersom han skriver böcker som yrke. Det visar ett Facebook-inlägg som hans son Johannes Nessel publicerade på måndagskvällen.
Håkan Nessel har nått internationell framgång med böcker som ”Kim Novak kom inte in i Galileiska sjön” och ”The Left-Handed Society” samt bokserier som ”Barbarotti” och ”Van Vetteren.” Han vann Augustpriset 1994 för sin bok ”Borckmanns nominerade” flera gånger och har blivit nominerade. Dessa böcker ges ut på bland annat Albert Bonniers förlag. I ett mejl till DN kommenterade förlagschefen Isa Widerståhl det påstås avvisade släppet:
”Vi stödjer alltid författares rätt att skriva och utöva sitt yrke. Utifrån den information vi har sett hittills verkar det förvånande att författare inte ska kunna skriva, oavsett omständigheterna”, skrev Isa Widerstahl.
Christina Singhwal är expert på kriminalvårdsavdelningen, och hon säger att varje intagen utreds individuellt innan särskilda frigivningsarrangemang som så kallad förlängd frigivning beviljas.
– Personer med lämplig bostad och lämplig sysselsättning kan lämna anläggningen med elektroniska bojor. I sådana fall kommer vi att ställa höga krav på deras anställning. Du får till exempel inte arbeta på ett företag som vi anser vara olämpligt. Ett företag måste följa regler och lagar, och det får inte förekomma något brott.
Kristina Singwall kan inte kommentera enskilda fall, men understryker att i ärenden om avgång, som Håkan Nessel, ställer inte anställningen samma krav.
– Men vi vill få bort isoleringen hemma. Personen måste vara medlem i samhället. Gör sedan upp planer för att minska risken för återfall, för att säkra adekvata bostäder och för att ha någon form av schemalagd tid, som föreningsliv eller biblioteksbesök. Det måste skräddarsys efter personen.
Enligt Håkan Nessels son hade författaren nekats förlängt frigivning på grund av sina skriverier. Enligt uppgifter som DN inhämtat har ännu inget beslut fattats i denna fråga och frågan om förlängning av frigivningen utreds fortfarande av Kriminalvården.
När du kommer in i anläggningen kommer du att kunna skriva en bok.
– Då kan man skriva med papper och penna. Intagna på anläggningen har inte tillgång till datorer av säkerhetsskäl. Christina Singhwal säger att även om du inte har en internetuppkoppling kan du om du studerar få en dator som du kan använda.
Intagna i svenska anläggningar måste ha ett yrke som gör att de kan studera, arbeta och delta i behandlingsprogram. Det är upp till Kriminalvården att avgöra vilken anställning som är lämplig för en enskild intagen. 2014 ville en intern skriva en bok och begärde att hans författarskap skulle räknas som anställning. Han nekades det.
Är det teoretiskt möjligt att göra karriär av att skriva böcker?
– Jag tror att det får många konsekvenser. När du arbetar som intagen får du en viss summa pengar i timmen. Det är baserat på det faktum att du sitter i fängelse. Det är inte tänkt att du ska kunna få jobb på ett kommersiellt företag från en anläggning. Det ska vara ett yrke som kan styras av Kriminalvården.
Christina Singhwal poängterar att vi visserligen har mycket fritid att lägga på oss själva, men samtidigt finns det begränsade möjligheter att kommunicera med omvärlden. Därför kan det vara svårt att ge ut en bok.
– När man skickar ett handskrivet manuskript är det ett stort test om institutionen har hög säkerhet eller inte. Möjligheterna till extern kontakt är mycket begränsade och att kontakta förlag och förlag kan vara svårt. Det är inte omöjligt, men det är väldigt svårt.
läs mer:
Håkan Nessels son: staten vill hindra hans far från att skriva en bok
Författaren Håkan Nessel dömd för skattebrott: ’Mardröm’
Håkan Nessel: ”Jag fyller 75 när jag går i fängelse, kanske är jag den första att dö”
faktum.Något liknande hände.
Håkan Nessels namn fanns med i den så kallade ”Paradise”-läckan 2017, som gav journalister över hela världen tillgång till miljontals läckta dokument som visar hur företag och privatpersoner investerat pengar i så kallade skatteparadis och därmed undvek skatt.
Efter detta avslöjande inledde Skatteverket en utredning om Nesslarna och yrkade på återbetalning av cirka 8 miljoner kronor. Beloppet återbetalades.
År 2022 åtalades paret Nesslarna i samband med att de återvände till Sverige och byte av skattehemvist till följd av oredovisade utbetalningar och inkomster från utländska registrerade företag mellan 2013 och 2015. De friades i tingsrätten, men åklagare överklagade domen.
År 2024 dömdes båda männen av Svea hovrätt för att ha bedragit ett maltesiskt företag på närmare 15 miljoner kronor utan skattemyndighetens vetskap. De befanns skyldiga till tre fall av grovt skattebedrägeri och dömdes till 18 månaders fängelse.
Makarna Håkan Nessels förnekade alla anklagelser och menade att det var ett oavsiktligt och oavsiktligt misstag och att det faktum att de anlitade en finansiell rådgivare visade att de inte hade några likgiltiga avsikter. De överklagade Svea hovrätts beslut och bad Högsta domstolen ta upp målet och frikänna dem.
Den 12 februari 2025 nekade Högsta domstolen vilandeförklaring och meddelade att fängelsestraffet skulle fortsätta.
