Hotprofilen mot Sverige har förändrats avsevärt de senaste åren och så länge världen förblir instabil kommer denna svåra situation tyvärr att fortsätta. Att skydda Sveriges energiförsörjning är centralt i det nuvarande säkerhetspolitiska landskapet.
Rysslands invasion av Ukraina visar att energisystem är ett centralt mål för modern krigföring och att om de angrips kan konsekvenserna bli mycket långtgående. Samtidigt gav vinterstormen Johannes och Anna, och på senare tid Dave, en stormig påminnelse om hur strömavbrott kan påverka samhällen. Men trots frekventa förekomster av extrema väderhändelser som stormar, kraftig snö och extremt låga temperaturer klarade det svenska elnätsbolaget situationen bra. Och det är ingen slump.
Efter stormarna i början av 2000-talet har elnätsföretagen konsekvent investerat i att göra sina elnät mer robusta och bättre kunna stå emot extrema förhållanden. Storskaliga investeringar för att vädersäkra elnätet, inklusive nedgrävning av kraftledningar där det är möjligt, är också viktiga. Effekterna av kraftiga stormar, som tenderar att inträffa mer frekvent, skulle ha varit ännu mer utbredda utan större investeringar och insatser från nätbolagen.
Ett annat resultat av 2000-talets storm var bildandet av den frivilliga och rikskooperativa organisationen Elsamverkan. När Sverige drabbas av större och mer utbredda elförsörjningsstörningar spelar organisationen in, där nätbolag över hela landet arbetar tillsammans för att tillhandahålla personal och utrustning till drabbade områden för att hjälpa kunderna att återställa strömmen så snabbt som möjligt. Även Svenska kraftnät deltar i detta samarbete och myndigheterna har tydligt nämnt Elsamverkan som en framgångsfaktor i elnätsreparationen efter Johannesstormen.
Kraftsamordning aktiverades även under Storm Dave, då cirka 30 000 personer tappade strömmen.
Enligt statistik insamlad av Energimarknadsinspektionen är Sveriges lokala nättillgänglighet, eller oavbruten elförsörjning, 99,988 %. Detta är en hög standard även med internationella standarder. Cirka 30 miljarder kronor investeras årligen i driften av det svenska elnätet, men investeringstakten kommer att behöva öka rejält framöver för att inte bara klara dagens krav på försörjningstrygghet, utan även möta nya krav från industri och samhälle, framför allt med ökande elektrifiering.
Sveriges nätbolag har visat att deras investeringar lönar sig, men med den rådande globala instabiliteten måste vårt nät vara förberett att stå emot ännu större påfrestningar. Nätbolagen har gedigna planer på att fortsätta investera och öka robustheten i nätet, helt i linje med målen för Sveriges säkerhetspolitik.
Men att öka beredskapen kräver betydande investeringar. Därför bör de relevanta myndigheterna ta hänsyn till detta och tillhandahålla lämpliga regleringsvillkor. Energimarknadsinspektionen ansvarar för att utforma intäktsbestämmelser för normalt förväntad beredskap vid drift av elnät, såsom allt oftare extrema väderhändelser. Samtidigt avsätter Svenska kraftnät beredskapsmedel, vilket innebär fokus på åtgärder som går utöver det normala.
Svenska energibolag menar att kopplingen mellan investeringar och krisberedskap behöver genomsyra myndigheternas agerande inom sina respektive ansvarsområden. Incitamenten i intäktsregleringen måste vara sådana att nödvändiga investeringar initialt undviks.
Åtgärder för att höja beredskapen måste hanteras inom modellen så att de inte bara uppfattas som ineffektiva. Slutligen ska särskilda åtgärder kunna finansieras på annat sätt utan att belasta kunderna med nätavgifter. Det innebär att nätföretagen har spelrum att fortsätta upprätthålla en hög försörjningstrygghet trots klimatförändringar och försämrade säkerhetssituationer. Samtidigt måste politiken ta ansvar för den övergripande försvarsförmågan och säkerställa resurser som står i proportion till höga mål.
Sverige kan inte förbereda sig utan att backa upp investeringar i sitt elnät. Oavsett vilken storm som kommer härnäst.
Åsa Pettersson, vd för ett svenskt energibolag
