Detta är en åsiktsartikel av Dagens Nyheter. Författaren är ansvarig för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Det är tydligt att sociala medier har en enorm inverkan på ungas fysiska och psykiska hälsa. En studie från 2024 visade att andelen tonåringar som rapporterade frekventa ätstörningssymtom på barn- och ungdomspsykiatriska (BUP) mottagningar ökade från 16 % 2018, när Tiktok lanserade tjänsten i Sverige, till 28 % 2022. En ny studie från Novus, beställd av Friskis & Svetis, visar att 45 % av Stockholm, 45 % av Stockholm, är missnöjda med sin kropp, och sex av tio säger att sociala medier har en negativ inverkan på deras kroppsuppfattning.
För att förstå varför analyserade vi Tiktok-flödena för två 14-åringar, en pojke och en flicka. Det blir snart plågsamt tydligt hur unga människor utsätts för extrema kropps- och skönhetsideal. Det blev också tydligt att kroppsuppfattning inte bara är ett problem bland tjejer.
Eftersom tjejers flöden domineras av hudvård, kost, kroppsjämförelser och ”vuxna”, medan mäns flöden domineras av uppmaningar om att få muskler, träningsprogram för specifika muskler och strikta matplaner.
När du fortsätter att bläddra kommer du snabbt att upptäcka de mörkare situationer som pojkar och unga män möter i det ögonblick de visar det minsta intresse för träning eller utseende. En av de största trenderna på Tiktok är ”Lookmax Thing.” Det här handlar om att maximera sitt utseende inte bara genom rigorös kroppsvård och intensiv träning (softmaxing), utan också genom en mängd hemmagjorda extrema kroppsåtgärder som hotar hälsan (hardmaxing).
En framträdande profil inom denna trend är ”nyckelbenet”. Han förespråkar bland annat att man använder metamfetamin för att gå ner i vikt och få den perfekta nivån av pösiga kinder. För nyckelbenet rekommenderas även så kallad ”benkrossning”. Detta görs genom att krossa käken med en hammare, vilket skapar mikroskopiska sprickor som, när de läkts, resulterar i en mer definierad, maskulin och attraktiv käklinje. Risker som vanställdhet i ansiktet, infektioner och kronisk smärta kan tyckas uppenbara, men diskonteras snabbt med ren pseudovetenskap.
Frågan är om en 14-åring har kapacitet att inte bli drabbad.
Risker som vanställdhet i ansiktet, infektioner och kronisk smärta kan tyckas uppenbara, men diskonteras snabbt med ren pseudovetenskap.
Medan sociala medier tenderar att ge vika för extremistiska uttryck framför måttfullhet, utökar kriget mot unga människors uppmärksamhet räckvidden för vad som anses vara extremistiskt. Tyvärr är nyckelben bara ett av flera exempel i en bredare ungdomskultur på att till varje pris behöva optimera utseendet.
Vi vet redan att unga flickor och kvinnor påverkas negativt av de ideal som främjas och förstärks på sociala medier. Det är en anledning till att Jämställdhetskontoret just nu gör en statlig utredning om hur sociala medier påverkar kvinnors och tjejers självbild och kroppsideal.
Medan sociala medier tenderar att ge vika för mer extrema uttryck än måttfullhet, vidgar kriget mot ungdomsuppmärksamhet gränserna för vad som anses vara extremt.
Det finns nu tydliga tecken på att även pojkar och unga män är drabbade. De uppmuntras att engagera sig i extrema träningsmetoder baserade på pseudovetenskap och fysiska metoder som hotar deras hälsa, samtidigt som deras missnöje med kroppen ökar. Det är därför avgörande att involvera pojkar och unga i nationella satsningar på kroppsuppfattning.
Idag är styrketräning den vanligaste träningsformen bland både tonårsflickor och pojkar. Om du som förälder frågar din tonåring varför de började träna på gym nyligen, finns det en god chans att sociala medier, särskilt Tiktok, är deras inspirationskälla.
Att fler tränar är i grunden positivt. Forskning visar att regelbunden träning är en av de bästa sakerna för både fysisk och mental hälsa. Dessutom finns det en direkt koppling mellan fysisk hälsa och mental hälsa, vilket leder till påtagliga hälsofördelar, psykiskt välbefinnande och en hoppfull positiv spiral.
Problemet är att unga människors hjärnor tränas till att vara olämpliga samtidigt, av algoritmer som konsekvent betonar extremer framför måttfullhet. Bortom mobilskärmen ser vi hur partiska ideal och förväntningar kan leda till överträning, dopning och andra självskadebeteenden, inklusive ätstörningar. För många människor börjar detta problem redan i deras tidiga tonåringar. Det faktum att så många människor tränar och svälter av fel anledningar är ett växande socialt problem som inte kan ignoreras.
Även om fysiskt våld fortfarande är vanligt bland unga kvinnor, kan det inte marginalisera unga män, särskilt eftersom män och kvinnor drabbas olika. Kvinnor uppmuntras att bli smalare och män att bli större på mer extrema sätt.
Fokus för diskussion och forskning har främst legat på unga flickor och ämnet är relativt okänt bland pojkar och unga män. Det finns i princip ingen detaljerad forskning om hur unga svenskars ideala kroppsform påverkas av samhället, inklusive sociala medier. Effekten är synlig. Andelen tonårspojkar som vittnade om bulimi eller hunger på BUP ökade från 4 procent till 11 procent mellan 2018 och 2022. Vi vet också till exempel att användning av anabola steroider är mycket vanligare hos män än hos kvinnor.
Andelen tonårspojkar som vittnar om bulimi och hunger på BUP ökade från 4 % till 11 % mellan 2018 och 2022.
Framtida politiska åtgärder och handlingsplaner behöver ta hänsyn till såväl unga kvinnors som mäns perspektiv och erfarenheter. Pågående statlig forskning om sociala mediers inverkan på unga kvinnor bör kompletteras med pojkar och unga män. Regeringar måste också utveckla en nationell handlingsplan för hur man kan bekämpa kroppsuppfattning för både män och kvinnor.
Dessutom behövs konkreta åtgärder, såsom utbildning om källkritik och AI-genererat innehåll i skolor, tydligare regler för innehåll och märkning på sociala medier och starkare krav på teknikföretag när det gäller algoritmer för sociala medieplattformar.
Sociala medier begränsar ungdomars fysiska styrka. Det behövs politisk riktning nu för att se till att hälften av Sveriges unga inte glöms bort.
Läs fler artiklar från DN Debatt:
Gymnastikförbundet och Sveriges Idrottslärarförbund: ”Dagens barn kan inte ens göra en kullerbytta”
Eva Bush och Kentuckys Jacob Forsmed: ”Barn i låg- och mellanstadieskolor har inte sina egna skärmar.”
