EU:s praktikdirektiv borde slängas i papperskorgen, skriver Diana Basilio, näringspolitisk expert för kompetensförsörjning på Ferreta Garna.
Föreställ dig en värld där eleverna inte bara läser om yrkeslivet i böcker, de kliver in i det från första hand.
Där praktik är en självklar del av utbildningen, oavsett om du går på grundskola, gymnasieskola eller eftergymnasial utbildning.
En plats där företag stolt öppnar sina dörrar och säger: ”Välkommen, det är här du kan få verklig lärande.”
Många fördelar med praktik
I en sådan värld kommer entreprenörer inte att tveka att ta emot praktikanter.
Eleverna vet vilka regler som gäller eftersom reglerna är tydliga och ser likadana ut oavsett utbildningsform.
Praktikplatser för grundskoleelever fungerar i princip på samma sätt som gymnasieelever i APL (arbetsplatslärande) och gymnasieelever i LIA (arbetsplatslärande).
Och vad blir resultatet?
Fler studenter kan se riktiga arbetsplatser och få sin första smak av yrkeslivet.
Men det öppnar också dörrar till karriärer som du kanske inte hade tänkt på annars.
Allt fler arbetsgivare söker sin nästa medarbetare. Det kommer att stärka kompetensförsörjningen, särskilt inom områden där det råder brist, och ge unga en bättre start i sitt arbetsliv.
Hälften kommer att ha ett heltidsarbete
Tyvärr ser inte verkligheten ut så.
I dagsläget är det relativt få företag som tar emot praktikanter jämfört med antalet företag som faktiskt kan praktik.
Inte för att det saknas vilja, utan för att systemet är komplext.
Det är tråkigt, särskilt med tanke på att mer än hälften av dessa praktikplatser senare blir riktiga jobb. Och lösningen finns i enklare regler.
Det visar en ny Ferreta Garna-panelundersökning där nästan hälften, 47 procent, sa att en förenkling av praktikmöjligheterna skulle öka kompetensförsörjningen.
Vi kan inte fortsätta att undergräva dessa viktiga ansträngningar.
Regleringar är komplicerade och svåra
PRAO grundskoleelever, APL-gymnasister och LIA-elever kan alla göra praktik på samma arbetsplats, men de kommer att omfattas av helt andra regler, olika försäkringar, olika ansvar och olika tillsynskrav.
För småföretagare innebär detta ett virrvarr av olika system att vänja sig vid.
Istället för att fokusera på att ge bästa möjliga interaktion för studenter, riskerar alla som tar emot praktikanter att drunkna i byråkrati.
Som ett resultat av krånglet ger många företag helt enkelt upp. Inte värt ansträngningen.
Enklare regler för praktik bör prioriteras för alla politiker som vill komma tillrätta med arbetslöshet och kompetensbrist.
Vårt förslag gjorde stor skillnad.
Kasta EU:s utbildningsdirektiv i papperskorgen
För det första bör alla former av praktik, oavsett om de är kopplade till grundskola, gymnasieutbildning eller eftergymnasial utbildning, samlas under ett gemensamt regelverk.
För det andra måste direktivet om praktikanter i EU slängas i papperskorgen.
Lagen syftar till att motverka skrupelfria anställningar, men det är knappast ett problem i Sverige.
Ytterligare lagstiftning från Bryssel riskerar att göra det ännu svårare att ta emot praktikanter.
För det tredje borde fler företagare våga öppna sina dörrar för praktikanter, även om det nuvarande systemet är komplicerat. Det har gjort stor skillnad i både stort och smått.
Praktikplatser är en av de viktigaste vägarna till anställning. Men för att göra det måste vi skapa ett system som gör att fler människor kan våga öppna den dörren och göra det.
För tänk dig en värld där varje student som vill prova på en karriär faktiskt har möjligheten.
Den världen får inte vara en illusion. Det borde vara verklighet.
Diana Vasiliou Ferreta Garna Business Policy Expert i kompetensförsörjning
