Ibland när jag läser en bok känner jag att varken författaren eller redaktören förstår bokens förtjänster. Det här är en av dem.
Bakom den meningslösa titeln upptäcker denna bok tålmodigt och långsamt vad som så småningom kommer att bli ett måste att läsa.
För det första måste Halldorf leda med bevis för att kristendomen i Sverige tar fart, men det är diskutabelt. Vi är inte mitt uppe i en massrenässans. SOM:s forskning belyser tvärtom att även om Halldorf hänvisar till fortsatt sekularisering så har det funnits en liten oppositionsrörelse de senaste åren, och att denna lilla rörelse är starkare bland unga. Intressant, visst, men inte en stor våg av kristendom. Något har hänt med sättet vi pratar om och ser på tro, men det är mer kvalitativt än kvantitativt.
Därefter kommer historien om hur modern tid har förkastat religionen men ersatt den med andra heliga ting, som jag delvis är skeptisk till. Kan sekulära ideal verkligen ersätta religion? Något istället för det äkta? Är det också möjligt att se att det som Weber beklagade som ”besvikelse” faktiskt var avslöjandet av maktorder som maskerade sig som helighet? Och förvärrades inte FN:s mänskliga rättigheter av att de gavs till oss av människor i politiska församlingar snarare än av stentavlor från Gud? Inte för mig i alla fall. Halldorf lutar sig tungt mot teorin om ideologins död, men är det inte en profetia från 50-talet som aldrig gick i uppfyllelse? Idealer om frihet och jämlikhet driver fortfarande politisk kamp i dag, om vi bara tittar där det är lämpligt.
Men på sidan 45 (av 190) blir det skarpt och hett. I så fall handlar det inte om ”makten och det heliga” i vidare bemärkelse, utan om de politiska strider som för närvarande pågår i väst. Det är ett försök från högernationalismen att ta kristendomens energi och göra den till sin egen, vilket tvingar in Gud och Jesus i sitt lag. Både Putin och Trump tycker att kyrkan är användbar när de behöver förstärka sin makt. Framför allt är den här boken en insiktsfull och detaljerad redogörelse för utvecklingen i USA, och i Sverige representeras trenden av en entusiasm för kristna värderingar bland politiker (det finns människor av olika färg, men främst KD och SD).
I denna strävan motarbetas högernationalister både påven och Joel Halldorf, som betonar barmhärtighet, generositet och omsorg om de svaga som kärnan i kristendomen. Halldorf menar att att använda kristendomen som ett sätt att skydda och förfina nationell enhet motsvarar att missbruka kristendomen. Inte utan anledning.
