Detta är en åsiktsartikel av Dagens Nyheter. Författaren är ansvarig för de åsikter som uttrycks i artikeln.
”Du kan inte se en äldre person i ögonen och säga: ’Jag är ledsen att du svälter ihjäl, men vi behöver asylmigranter’.”
2014, när Fredrik Reinfeldt vädjade till oss svenskar att öppna våra hjärtan för de tusentals syrier som sökt asyl i Sverige, svarade Jimmy Åkesson: Herr Åkesson hävdade därför att stöd till asylsökande ges på bekostnad av stöd till äldre.
2014 var Åkesson i opposition. Nu har han genom Tidoavtalet fått det slutgiltiga ansvaret för den förda politiken. Asylantagningarna i Sverige har nästan upphört, men minst 42 kommuner rapporteras fortfarande ha slutat tillhandahålla färdiglagad mat till äldre och forskare säger att Sverige är ett utvecklingsland när det gäller mat för äldre och Livsmedelsverket är oroad över en ökad risk för undernäring (DN, 7/4).
Herr Åkesson visste att han bluffade 2014 när han hävdade att asylantagningen skedde på bekostnad av kost för äldre. I samma kommentar till Reinfelds tal hävdade han att Reinfelds hjärta faktiskt var mer öppet än Reinfelds. ”I tider av massflykt, när miljontals människor flyr från krig, mord och katastrofer, är det viktigt att hjälpa så många människor som möjligt. Det görs inte genom invandring till Sverige, utan genom att styra resurser till de områden där de befinner sig.” (Detta citat är omtryckt i Simon Sorgenfreis nya bok Öppna ditt hjärta.)
På så sätt låtsades han att de resurser som avsatts för att ta emot flyktingar i Sverige måste tas från svältande äldre. Men resurserna som används för att hjälpa människor på plats finns helt klart någon annanstans. Naturligtvis skulle samma resurser kunna användas för flyktingar i Sverige.
Å andra sidan hade Åkesson säkert rätt när han påpekade att det är dyrare att leda flyktingar till nya livschanser i Sverige än att överleva i närområdena. Problemet är att för många människor är överlevnad i deras närområde inte ett alternativ, så de letar efter nya möjligheter att bo någon annanstans. Omvärlden ska kunna stödja både den lokala majoriteten och minoriteten som söker asyl i andra länder. Sveriges acceptans av så kallade kvotflyktingar är ett tydligt erkännande av att vi förstår att alla inte har en framtid i sin närregion.
Att ta emot flyktingar i Sverige är en humanitär insats. Till exempel tar vi emot flyktingar inte i första hand för att möta arbetskraftsbehov, utan av solidaritet med dem som behöver skydd. Därför förbrukar det vissa resurser. Men när flyktingar väl är här är det förstås önskvärt att så många som möjligt av dem omedelbart kan få ett jobb och försörja sig. När allt kommer omkring, om det är framgångsrikt, kan kostnaden för en mottagning vara en bra investering. De medel som satsas på bistånd i närområdet är förvisso mycket viktiga ur humanitär synpunkt, men för Sverige är det förlorade medel.
Flyktingar är med andra ord avgörande för kontinuiteten i äldreomsorgen i Sverige, inklusive leverans av mat.
Bland de flyktingar som kommer till Sverige finns både de som är ”lönsamma” ur ekonomisk synpunkt och de som inte är det. Så frågan är, hur ser det hela ut? Förra året rapporterade norska konjunkturinstitutet en studie om invandringens ekonomi till en statlig kommitté. Resultaten kan variera från år till år. Men 2022, det sista året som analyserades i rapporten, betalade Sveriges flyktinginvandrargrupp som helhet mer i skatt än det totala beloppet av subventioner och individuella tjänster som betalats ut till dem, såsom barnomsorg, skola och hälsovård. Det blev ett överskott på drygt 55 miljarder kronor (bearbetning av ”Invandrarnas nettobidrag till de offentliga finanserna 1983-2022”, Konjunkturinstitutet 2025, bilaga 2, tabell 7). Detta skulle kunna sägas ha bidragit till finansieringen av ungefär lika stora offentliga utgifter, inklusive administration, infrastruktur, forskning och försvar, oavsett om det fanns flyktingar eller inte, och frigjort utrymme för andra utgifter, som till exempel äldreomsorgen.
Av de cirka 200 000 personer som arbetar för organisationen är cirka 80 000 utrikes födda, varav majoriteten kommer från länder som uppvisar flyktingbakgrund. Flyktingar spelar med andra ord en viktig roll för kontinuiteten i äldreomsorgen i Sverige, inklusive leverans av mat. Det utesluter naturligtvis inte att regionen fortfarande har brister, men de hade varit ännu större utan flyktingarnas ankomst.
Vad skulle Jimmy Åkeson som ansvarig politiker säga till en åldrande, undernärd befolkning idag? Självklart skulle det ärliga svaret vara: ”Det är synd att du kommer att svälta, men vi sparkade ut många av de som skulle ge dig mat, och några fick 350 000 svenska kronor i flyttbidrag. Så det finns mindre pengar kvar till din mat, och jag fick själv ta en rejäl skattesänkning.” Men han har knappt modet att se dem i ögonen och säga det, så han kanske kommer på något så upphetsande som det han sa 2014.
Min slutsats är att för honom handlar det egentligen inte om att öppna upp, det handlar bara om att stänga gränser. ”I mitt Europa kommer vi att bygga en mur!” var SD:s budskap i valkampanjen till Europaparlamentet 2024. Och när det gäller att hindra invandrare från att ta sig in i landet, eller utvisa dem som redan har anlänt, behöver vi självklart inte ta hänsyn till ekonomiska restriktioner eller situationen för äldre och undernärda personer i behov av färdigmat.
Nu hävdar Jimmy Åkesson, påhejad av Ulf Kristersson och kramad av Simona Mohamsson, att han blir invandringsminister efter höstens val. Det är inte konstigt att äldre idag, som befinner sig i samma situation som de herr Åkeson låtsades bry sig om för 12 år sedan, känner oro för.
läs mer:
DN Diskussion. ”Hur ska ni få 65 600 anställda inom äldreomsorgen?”
Gellert Tamas: ”Fd ministrar kommer att utvisas om deras beteende granskas”
