Det är texten som publiceras på Dagens Nyheters ledarsida. Redaktionens politiska ställning är oberoende och liberal.
Det råder nästan fullständig enighet inom sjukvården om att fetma är ett av de största hoten mot folkhälsan. Denna övertygelse är så stark att överviktiga ofta berättar historier om hur de när de sökte behandling för icke-viktrelaterade problem fick veta att allt från smärta och svettningar till medicinbiverkningar skulle försvinna om de bara gick ner i vikt.
På senare år har de första effektiva läkemedlen mot fetma dykt upp. Dessa är i dagligt tal kända som GLP-1-analoger och säljs under namn som Ozempic, Wegovy och Mounjaro. Förutom att leda till betydande viktminskning och förbättring hos personer med diabetes, har läkemedelsbehandling visat sig ha positiva effekter på missbruk, depression och hjärtsjukdomar utöver de förbättringar som orsakas av viktminskning.
Därför kan hälsoeffekterna vara betydande. USA har redan för första gången sett en minskning av andelen svårt överviktiga personer.
USA har redan för första gången sett en minskning av andelen svårt överviktiga personer.
GLP-1 i Sverige har dock hittills bara inkluderats i högkostnadsförsäkringar för personer med diabetes. Människor som endast lider av fetma, med eller utan andra riskfaktorer, kunde skrivas ut, men på egen bekostnad. Detta är olyckligt, särskilt eftersom svår fetma är klart klassrelaterat.
Samtidigt finns också kostnadsfrågan. Mer än hälften av svenska vuxna är överviktiga och nästan 18 % anses vara feta. Även om det inte finns ett så enkelt orsakssamband mellan vikt och hälsa som ibland påstås, så finns det förmodligen mer än en miljon människor som mår bättre av dessa läkemedel.
Läkemedelsföretaget Novo Nordisk, som tillverkar Ozempic och Wigovy, ansökte förra året om att komma i fråga för kostsamma skydd för de mest behövande grupperna. Det gällde till exempel personer med ett BMI på 35 eller högre och minst tre andra tillstånd som gör att de löper högre risk för hjärtinfarkt. Men i februari sa Tandvårds- och läkemedelsförmånsnämnden (TLV) nej.
TLV säger att GLP-1 är kostnadseffektivt för dessa patienter och sparar dem pengar som de annars skulle behöva spendera på andra behandlingar. Problemet är att läkare misstänks ha skrivit ut läkemedel till personer utanför denna lilla grupp med högt försäkringsskydd. Behovet finns.
Och det har de nog rätt i. En rimlig lösning bör dock vara att skärpa kontrollerna och begränsa förskrivningsrätten så att bara rätt personer får läkemedelssubventioner. Vital vård ska inte vara något som bara vissa människor kan göra.
läs mer:
Isabel Hadley-Kamptu: Auktoritära antiliberaler kan övertygas – titta på Ungern
DN-redaktionen: Om du verkligen vill bli rik, bli en högerextrem politiker.
