I vår talas det i EU och Nato om ett ”möjlighetsfönster” för president Vladimir Putin. Skälet är att Ryssland skulle kunna ”testa” försvarsalliansens sammanhållning och USA:s engagemang för Europa genom att eskalera hybridattacker, bland annat mot de baltiska staterna. Ett återkommande scenario är att Ryssland riktar sig specifikt mot rysktalande grupper i Estland och Lettland.
”Är Narva nästa?”
I Estland upprepas det scenariot ständigt i den rysktalande gränsstaden Narva. För Estland är hotet tveeggat. Även om Rysslands påstådda ”skydd” av den ryska minoriteten ledde till kriget, och den senaste tidens utvidgning av det juridiska utrymmet för att ”skydda” ryska medborgare utomlands, gör inte de ständiga frågorna från västerländska journalister om Estland och Narva står på tur inte livet lättare.
”De vill inte lämna Europa.”
– 36 % av Narvas invånare har rysk nationalitet. Katri Reik, borgmästaren i Narva, säger att de är fria att lämna men vill inte lämna Estland och Europa.
Detta blev tydligt igen våren 2026, när en liten anonym Telegramkanal som försökte utropa Narva till en självständig folkrepublik väckte en flodvåg av uppmärksamhet. Kreml anklagade EU och Nato för att sprida desinformation efter att Belgiens försvarsminister Frédéric Vancina felaktigt sagt i en intervju med tidningen Le Soir att Ryssland hade erkänt Folkrepubliken.
