Det är texten som publiceras på Dagens Nyheters ledarsida. Redaktionens politiska ställning är oberoende och liberal.
Beväpnade män beväpnade med gevär, pistoler och knivar riktade sig mot Trumps administration under en korrespondentmiddag som hölls under helgen i Washington. Detta försök var ett angrepp på demokratiska institutioner.
Presidenten skyllde snabbt det som hände på demokraterna och deras retorik mot honom.
Men vad vill han egentligen? Vad ska oppositionen göra utan att påpeka hur extrem och farlig Trump är? Tystnad inför hans uttalade önskan att rigga höstens mellanårsval, hans attacker mot våra demokratiska institutioner och hans brutala immigrationsjakter av immigrationspolisen som ledde till två av våra medborgares död.
Även om Sverige är mindre genomsyrat av politiskt våld än USA så finns det oro även här. Bara under de senaste åren har partiledare utsatts för mordförsök och ministrar utsatts för brutala hembesök från aktivister. Många väljare vill tona ner det. Användningen av ordet ”polarisering” i svensk press ökade med 300 % mellan 2010 och 2021. ”Vi lever i en tidsålder av polarisering” utmanas sällan och ses alltid som negativt.
Den politiska polariseringen är mindre allvarlig än tidigare.
Den politiska polariseringen är dock mindre allvarlig än tidigare. Huvudfrågorna i förra valet var bränslepriser, böter, inflation och priset på långkorv. Nästan alla partier ville ha lägre bensinpriser, högre böter och billigare husmanskost.
Frågor där partierna faktiskt har olika åsikter bör debatteras livligt. Den israelisk-palestinska frågan, invandringspolitik, välfärd, subventioner, det är viktiga frågor med verkliga konsekvenser för människor.
Det som är farligt är polarisering av känslor och att hata den andra personen som person.
I USA kollapsar förmågan att snabbt och tydligt ta avstånd från våld och hot från våra egna politiska fraktioner. President Trump har uppmanat demokraterna att tona ner sin kritik, men han har mörkat och benådat de ansvariga för våldet på hans sida av politiken.
Det är lätt att kritisera motståndare för att vara slappa inför hot, men det är viktigare att kritisera dem för att övertrampa sina egna flanker.
När Sverigedemokraterna hetsar motståndare och kallar dem ”förrädare” måste den politiska högern ta avstånd. När vänstern uttrycker antisemitism, när regeringen säger att ”den borde dömas som Netanyahu”, när den palestinska rörelsen tar hotfulla handlingar, måste partier nära vänstern tala högt och tydligt.
Det beror inte på att vi är ansvariga för extremisters agerande, utan för att vi aldrig kommer att tillåta kränkningar att bli normen.
Det skulle vara bra att se tydlig politisk polarisering, saklig hetsig debatt och mindre känslomässig demonisering inför höstens val i både Sverige och USA.
läs mer:
Max Helm: Unga människor har en fest – du är den enda som inte är inbjuden
Anna Hedenmo: Det finns en sadistisk tillfredsställelse i att avslöja bristen på kunskap hos makthavarna.
