Efter mordet på en ambulanssjukvårdare i Nordanstig har sju regioner över hela landet infört nya system för att larma personalen om farliga personer. Sju andra regioner har dock fortfarande inga varningssystem. Detta visas i Arbetet-kartläggningen.
Artikelsammanfattning
I september dödades en ambulanssjukvårdare från Nordanstig av en våldsam patient. Varningssignaler fanns men de skickades inte vidare till räddningspersonal. Detta kräver lagändringar för att förbättra informationsflödet om riskpatienter. Efter morden har sju regioner i Sverige infört system för att larma räddningspersonal om potentiellt farliga personer, men sju regioner har fortfarande inte sådana system. Hur systemet fungerar varierar från anteckningar i systemet för SOS-larm till flaggande patientjournaler. Regeringen tittar för närvarande på hur information kan delas mer effektivt mellan ambulanser, sjukvårdsinrättningar och larmcentraler, i syfte att förbättra säkerheten för ambulanspersonal. Lösningar och utmaningar för att implementera dessa varningssystem varierar beroende på region.
Denna sammanfattning skapades med hjälp av AI och kvalitet garanterad av vår redaktion. Läs vår AI-policy.
läs mer
Den 20 september 2025 åkte en ambulanssjukvårdare till jobbet i Nordanstig och stötte på en våldsam man som tog sitt liv.
Trots flera varningssignaler före dödandet fick ambulanspersonal ingen information om att patienten kunde vara i fara. Och SOS-larmet slog inte fast att det var nödvändigt att ringa polisen.
Händelsen väckte en enorm debatt, där fackföreningar och arbetsgivare krävde lagändringar för att bättre varna räddningspersonal om farliga människor när de skickas.
Sju regioner inför varningar efter mord
Tio av landets 21 regioner har nu något slags larmsystem på plats som gör att ambulanspersonal kan kontrollera om en patient tidigare har hotat. Det visar en undersökning som Arbetet gjort i alla regioner i Sverige. Sju introducerade detta system som svar på ambulansmordet.
Sju månader efter mordet finns det fortfarande sju regioner som inte har ett system på plats för att larma räddningspersonal om potentiella hot mot människor.
”Gärningsmän tenderar att bli kända för oss med tiden.”
Östergötland är ett exempel. De tror att det beror på att ambulanssjukvården har tre olika vårdgivare och information inte kan delas mellan vårdgivare utan patientens medgivande.
Det finns inte heller något varningssystem på Gotland.
– Så vitt jag vet är det inte olagligt att föra en lista, men det krävs registrering för detta. Men vi är en liten region och våldsverkare brukar bli kända med tiden, svarar Oskar Olin, verksamhetschef Samariten Ambulans AB på Gotland.
Det verkar som att SOS-larmet används för att ringa ambulans.
”De är lyhörda för uppringarens omdöme och uppmärksammar oss på potentiellt våldsamma situationer, i så fall måste polisen också följa med larmet.”
Det verkar som om systemet är annorlunda
En genomgång av denna forskning visar att de varningssystem som finns i dagens regioner varierar stort. I vissa fall kommer ett SOS-larm att skriva en lapp om man misstänker en hotfull och våldsam situation. Inom vissa områden kan ambulanspersonal få tillgång till så kallade individuella vårdplaner och få information om att en person behöver en specifik behandlingsmetod, till exempel en undervisningsmetod för lågemotionell terapi.
Flagga någon för våldsamt beteende
Minst sex av regionerna med varningssystem använder sig av så kallad observerdom, som registrerar personer som har begått våldsamma handlingar i sina journaler. Systemet kommer att visa dig vad som hänt tidigare och förslag på hur du ska hantera personen, inklusive om du ska kontakta polisen. Ambulanspersonal ska också kunna se om personen har en individanpassad vårdplan.
– Men vi kan bara visa information som vi redan känner till. Det kan uppstå hotfulla situationer som inte finns med i systemet. Jens Enheim, verksamhetsutvecklare för ambulanssjukvården Västernorrland, som precis implementerat systemet, säger att en ordentlig riskbedömning alltid måste ligga till grund.
Jens Enheim, Ambulansaffärsutvecklare i Västra Norland.
De flesta samhällen är överens om att vi behöver bättre information om våldsbejakande människor och miljöer. Även detta utreds just nu av regeringen.
Vissa områden vill kunna få mer information från andra vårdgivare samt SOS-larm och polis. Information om missbruk, psykisk ohälsa och vapeninnehav efterfrågas också i varje region.
Regeringar måste undersöka vilken information som delas
Regeringsöversynen ska överväga hur information ska delas mellan ambulanser, annan hälso- och sjukvård, jourcentraler och andra intressenter samt om befintliga regler är tillräckliga. Det beräknas vara klart den 16 oktober i år.
・Vi skulle bli glada om vi kunde bidra till att göra informationsdelning enklare i framtiden. Men det är också sant att det kommer att ta tid innan en verklig förändring sker, säger Jens Enheim.
Efter ett uppmärksammat mord är det viktigt för hans region, Westernorrland, att snabbt få saker på plats.
– Jag kände att det här är något som vi kan kontrollera och som vi kan förändra just här och nu.
Lista: Så här ser varningssystemet ut i ditt område
Områden där larmsystem är installerade:
Uppsala
Sormland
jönköping
Chronoberg
Halland
Örebro
dal
västra norland
Västerbotten
Jämtland-Helliedalen: Regionen väntar på en ny version av det digitala ambulansjournalen som kan larma personer som kan eller har begått våld. Den nya versionen förväntas vara operativ i april.
Områden som för närvarande implementerar systemet eller har infört ett enklare system:
Värmland:
Ett varningssystem kommer att installeras under våren. ”Samtidigt driver regionen en larm- och ledningscentral i egen regi, vilket ger ett större ansvar för arbetsmiljön. Tillgång till journaler hjälper också till vid säkerhetsanalyser.”
Broms:
När SOS Alarm upptäcker ett hot eller våld i ett samtal, markerar det larmet som ”Hot/risk för våld”. Annars finns det inga andra varningssystem.
Gävleborg:
Tidigare fanns tidigare journalinformation tillgänglig, men efter mordet förtydligades och strukturerades informationen.
Stockholm:
Även om det inte finns något rapporteringssystem, beslutades nyligen om en ny organisation för att utse en inre befäl vid ett SOS-larm. Vi gör det bland annat lättare att identifiera hotfulla patienter genom att larma våra anställda och vid behov ringa polisen.
Områden utan varningssystem:
Östergötland:
Vi tror att det beror på att ambulanssjukvården har tre olika vårdgivare och information inte kan delas mellan vårdgivare utan patientens medgivande. ”Det finns för närvarande inget konsekvent tekniskt system som lagligt kan varna våldsbejakande patienter.”
Kalmar:
Regionen har bedömt att det inte är möjligt att behandla uppgifterna på ett säkert och tillförlitligt sätt i nuläget.
Gotland:
Ambulanser använder SOS-larm för att meddela folk, så det skulle vara svårt att införa något på egen hand. ”Vad jag vet är det inte olagligt att föra folkbokföring, men det är obligatoriskt att göra det. Men vi är ett litet område och våldsverkare tenderar att bli kända med tiden.”
Skåne:
Det finns inget larmsystem men i vissa fall kan personanpassad vårdinformation om behandlingar anpassade för patienten finnas med i journalen. Ambulanspersonal har också möjlighet att delta i tidigare ambulansinspelningar på väg till patienter.
Västra Götaland:
”Även om vi inte har något tekniskt/digitalt system är det bra samordning mellan vår larmcentral och polisens larmcentral.” Arbetet med det nya journalsystemet har påbörjats. Varningar ingår som parametrar i kravspecifikationen.
Vestmanland:
Det finns inget system. ”Om det finns bevis på våld på platsen kommer räddningspersonal att meddelas via larmcentralen.”
Norrbotten:
Det har inte skett ännu, men det pågår ett arbete med att ta fram rutiner för det.
läs mer
