En nyligen genomförd analys av EFPIA, den europeiska läkemedelsindustrins branschorganisation, visar att Europa hamnar på efterkälken i kliniska prövningar, investeringar och utveckling av nya läkemedel, och blir omkörd av USA och Kina.
Sverige behöver därför skapa ett konkurrenskraftigt erbjudande och ett exempel på hur biovetenskap kan gå från ambitiösa strategier till verkligt genomförande. Ett exempel på detta kan nu ses i Öresundsregionen. Där samarbetar forskning, vård och industri för att vägen från idé till patient ska bli kortare än någon annanstans. Med lämpliga reformer kommer biovetenskapernas konkurrenskraft och potential att stärkas. För om vi hamnar längre efter riskerar vi att få direkt påverkan på patienterna i Sverige.
Skåne- och Öresundsregionen är internationellt etablerad som huvudstadsregionen Köpenhamn och har idag ett aktivt nätverk mellan akademi, sjukvård, industri och offentliga intressenter, samt en fysisk överbryggande förbindelse mellan de två storstadsområdena som ger tillgång till delad patientdata, expertis och forskningsinfrastruktur över gränserna. Denna region är mer än bara en samling regioner, den är också en port till en värld där biovetenskap utövas i synergi långt bortom Öresund.
Det är också vad Europa behöver. Draghi-rapporten om europeisk konkurrenskraft pekar på splittringar längs nationella gränser som den främsta anledningen till att Europa släpar efter USA och Kina. Lösningen, säger rapporten, är en sammanhållen miljö där innovation inte stannar över gränserna. Storköpenhamn är en av få platser i Europa där den visionen redan har en fysisk och institutionell grund. Regeringen pekade också ut det svensk-danska samarbetet i Öresund som av strategisk betydelse för att främja konkurrenskraft och motståndskraft.
En kritisk framgångsfaktor är att vården inte bara ger vård utan också är delaktig i den framtida utvecklingen av vården. Det sker redan idag, särskilt inom områdena precisionsmedicin, personcentrerad vård och hälsodatakoordinering. Öresundsregionen har förutsättningar att fungera som en testbädd där nya arbetssätt, datamodeller och vårdprocesser kan testas innan de rullas ut nationellt. När intressenter samarbetar med innovationsarbetet förbättras både kvalitet och takt.
Ett exempel är det pågående Vinnova-finansierade projektet om precisionsmedicin och inflammatorisk tarmsjukdom, som samlar intressenter från medicin, akademi och industri. Detta projekt har redan synliggjort hinder, men det har också skapat nya samarbetsstrukturer och en växande innovationsmiljö. Det nyligen undertecknade partnerskapsavtalet mellan Rigshospitalet och Skånes universitetssjukhus visar att den här typen av gränsöverskridande samarbeten nu börjar ta form på allvar. Sådana föreskrifter och strukturer uppstår först när teorin omsätts i praktiken.
Stora geopolitiska förändringar skapar nya utmaningar. Men de mest grundläggande hindren förblir olösta: svårigheten att dela data och attrahera och behålla kompetens.
Bara under 2023 minskade antalet ansökningar om kliniska läkemedelsprövningar i Sverige med 21 % enligt Läkemedelsverket. Att verkligen förbättra din ställning kräver praktik snarare än ideologi, och kräver handling snarare än strategi. Därför har vi identifierat fyra nyckelreformer som behöver genomföras.
1. Etablera en gemensam svensk-dansk miljö för klinisk forskning, innovation och implementering. Strukturer för kliniska prövningar över kanaler och datadelning börjar ta form. Nu måste samma ambition gälla innovation och implementering för att se till att det som forskats också når vården.
2. Inför hälsoinnovationsreformer med mätbara mål. Arkitektoniskt säker datahantering, ökad initiering av kliniska studier och systematisk spårning av data över tid krävs. Utan tydliga mål och uppföljning blir reformer tomma.
3. Gör innovation till en central fråga för regional styrning. Om Sverige menar allvar med sina life science-mål bör innovation bli regionens officiella uppdrag. Det saknar vi idag och utan har vi inte strukturen att sätta upp mål för hur nya lösningar introduceras, vem som får tillgång eller hur vi ska följa upp resultat.
4. Utveckla en finansieringsmodell som överväger bortom kortsiktig kostnadskontroll. Det behövs utrymme för effektivare vårdprocesser och långsiktiga investeringar i patienternas intresse.
Det är val i Sverige den 13 september 2026. Det är därför ett år då politiker på alla nivåer måste visa att de menar allvar med life sciences strategi, inklusive implementering. Sverige har uttryckt sina ambitioner. Öresundsregionen har förutsättningar att få detta att hända.
Vi måste transformera nu för att säkerställa att Öresundsregionen realiserar sin fulla potential och blir en plats där life science-ambitioner blir verklighet för hela Sverige.
Tisdag David Bak, vd för Innovation Skåne
Roland Carney, vd för Takeda Sverige
