Bilder visar turkisk polis som använder kofot för att bryta ner dörren till det republikanska folkpartiets (CHP) högkvarter i Ankara. Utanför byggnaden använde polisen i kravallutrustning tårgas och gummikulor för att skingra folkmassan.
Söndagens attack föranledde en stark reaktion från anhängare av den turkiska oppositionen.
Vägra att acceptera ny ledning
Detta kommer efter att en turkisk domstol i torsdags ogiltigförklarade CHP:s val 2023 av Ozgur Ezer som partiledare. Domstolen beslutade istället att återinsätta representanten Kemal Kilicdaroglu på posten.
– Han uppfattas som en utveckling som passar perfekt in i den turkiska regimen eftersom han inte är så populär, säger Thomas Toren.
Sedan i torsdags har Ezell och andra partiledare stannat kvar på sitt högkvarter och vägrat tillträde till den nya ledningen.
De flesta inom partiet ser fortfarande Ozgur Ezer som dess ledare. Kilikdaroglu har aldrig besegrat Erdogan i ett val, medan Ezer ledde sitt parti till en jordskredsseger i lokalvalet 2024.
– Generellt sett verkar allt som hotar presidentens makt få den här typen av förtryck från det turkiska rättsväsendet, sa Toren.
Ilska på Kilikdaroglu
Thomas Tholen, SVT:s Europakorrespondent, sa att efter attacken var många oppositionsanhängare arga på både Erdogan och partiets utnämnde ledare Kilicdaroglu.
– Många i oppositionen tror att det har införts en sorts marionettopposition som faktiskt inte på allvar utmanar Erdoğan om makten i Turkiet, säger Tomas Toren.
Rättegång mot CHP
Före söndagens attack eskalerade situationen ytterligare då turkisk polis arresterade 13 personer anklagade för valet 2023. I uttalandet stod det att anklagelserna relaterade till ”brott mot politiska partilagar”, mutor och penningtvätt.
Det finns många stämningar mot CHP i Turkiet. Mest anmärkningsvärt är arresteringen av Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu, som ses som en av Erdoğans främsta rivaler i presidentvalet 2028.
Han har suttit i fängelse anklagad för korruption sedan mars förra året. Han har förnekat anklagelserna och kallat gripandet en ”kupp mot demokratin”.
