Oskar Bäckström får sitt första, fasta jobb på Migrationsverkets förvar. Han är glad – tills han pekas ut som drogpåverkad och avvikande. Tack vare honom har den stora myndigheten nu nya rutiner på plats. Men jobbet får han inte tillbaka.
Artikeln i korthet
Oskar Bäckström misstänktes vara påverkad på sitt nya jobb, men det visade sig att han har autism, vilket han inte vågat berätta på grund av diskrimineringsrisk.
Efter att ha blivit anklagad för avvikande beteende och drogbruk anklagades Migrationsverket för diskriminering när de ville avsluta hans provanställning.
En extern utredning bekräftade diskriminering, vilket ledde till förbättrade rutiner, men skadan för Oskar Bäckström kvarstod och han fann inte rätt stöd via sitt fack.
Denna sammanfattning har gjorts med stöd av AI och är kvalitetssäkrad av en redaktionell medarbetare. Läs vår AI-policy.
Läs mer
Snön faller lätt över Mölndal. Oskar Bäckström står framför den ljusgula stenbyggnaden skymd i morgonmörker. Luften är kylig, fylld av förväntan.
20 januari 2025. Första arbetsdagen som aktivitetsansvarig på Migrationsverkets förvar.
Hans nya fasta jobb.
Månader senare, när förväntan bytts mot förtvivlan, läser Oskar enhetschefens vittnesmål om honom den dagen:
”Vid detta tillfälle noterade B ingenting avvikande i (Oskars) beteende.”
Jobbet på den stora statliga myndigheten känns tryggt, och som det står på sajten:
”Vi testar idéer, utmanar arbetssätt, utvecklar och lär tillsammans – uppbackade av stöttande chefer.”

Oskar Bäckström håller igång med löpning och kan springa flera mil i veckan.
Nu ska han äntligen få nytta av idrottsutbildningen. Och bidra till att ge dem som väntar på utvisning en meningsfull tillvaro.
Han känner att det varit värt det. De där utbildningsåren då han fick kämpa, förberedelserna inför intervjun. Den blå finskjortan. Och nu senast, flytten från Falun.
Det är lite svårt att hitta i början. Många korridorer och varje ny dörr kräver kod och kort.
Han vet att han funkar så. Att det är jobbigare i starten med allt nytt, att han då måste anstränga sig mer. Som på extrajobbet på McDonalds när han pluggade in de nya menyerna på kvällarna, efter arbetspasset.
Men sen, han växer på sikt. Lojal, bra på rutiner, driven, öppen för feedback. Och här ska han ju stanna länge.
Tror han.
Dag tre på jobbet börjar Oskar en utbildning. Han blir presenterad för en kollega med samma jobb och börjar ställa frågor.
När samtalet är slut vet han inte vart hans grupp tagit vägen. Schemat han fått är för en gammal utbildning. Så han frågar folk.
I efterhand ska han berätta för utredarna att han kände sig förvirrad och troligen uppfattades så.
Oskar frågar några teamledare som i sin tur kontaktar enhetschefen. Han får hjälp att hitta rätt men senare berättar enhetschefen:
”De två teamledarna sa till enhetschef B att (Oskar, reds anm.) betedde sig väldigt underligt. Teamledarna sa att han vinglade runt och var påverkad av något. De sa även att (Oskar) hade verkat dislokaliserad och pratade släpigt.”

Oskar flyttade från Falun till Göteborg för jobbets skull. Efter bara två veckor ville Migrationsverket avsluta provanställningen.
Enhetschefen och en annan chef berättar för Oskar att flera reagerat på att han betett sig underligt, men de berättar inte vilka.
De två cheferna får i uppdrag att iaktta Oskar på utbildningen. De tycker han har ofokuserad blick.
De tar Oskar åt sidan och frågar om han är påverkad eller tar medicin. Oskar svarar nej, men säger att han nyligen flyttat och är trött.
När cheferna står på sig berättar Oskar det han inte vågat skriva i sin ansökan, på grund av farhågor som backas upp av Diskrimineringsombudsmannens, DO:s, årliga rapport:
Att vara öppen med sin funktionsnedsättning kan minska chansen att få ett jobb.
Arbetssökande med funktionsnedsättning väljs bort i rekryteringen.
En tredjedel av personer med funktionsnedsättning mellan 16 och 64 år anger att de utsatts för diskriminering i arbetslivet.
Han berättar att han har autism.
Oskar säger att han vill drogtestas, men myndigheten saknar sådana rutiner.
Det är torsdag och han får åka hem – och invänta ett möte måndagen därpå.
Men Oskar vill visa framfötterna och inte missa utbildningen. Redan på fredagen åker han till jobbet och ringer chefen fem gånger – utan framgång.
Snart möts de ändå vid ingången. Han får order att vänta. Det är minusgrader och Oskar springer runt lite för att hålla värmen. Flera personer upplever hans beteende som avvikande, till och med obehagligt.
Oskar får veta att det ändå är möte på måndag som gäller. Efter det mejlar chefen HR.
HR skriver att de kan avsluta Oskars tjänst, men inget om hur de ska hantera Oskars autism.
Senare raderar HR just den delen.
Francisco Carrazana är huvudskyddsombud på Migrationsverket i Göteborgsregionen. Han har själv adhd och koll på autism. När Oskar berättar vad som hänt kontaktar Francisco chefen och lyfter diskrimineringslagen. Då backar de.
Oskar får komma tillbaka. Enhetschefen ber om ursäkt för att besked kunnat tolkas som otydliga.
Oskar ska få utbildning och de ska prata om eventuella anpassningar.

Francisco Carrazana, huvudskyddsombud på Migrationsverket i Göteborgsregionen, tycker att Oskar blivit illa behandlad av myndigheten.
Men bilden av att Oskar inte är lämplig finns fortfarande. Att han är en säkerhetsrisk, bland annat för att han inte är tillräckligt uppmärksam. Och för att han inte lyckats tillräckligt bra med den neutrala kroppspositionen de får öva på under utbildningen. Sånt kan ”trigga” personer i förvaret, påpekar en chef i efterhand.
Vi på Arbetet vet inte om Oskar passar för jobbet.
Vi vet bara att hans chefer inte tycker det.
Och att huvudskyddsombudet inte håller med. Inte heller Alena Barzngi, ledamot för facket ST på Migrationsverket.
De menar att han aldrig fick chansen eftersom han inte fick rätt stöd. De har sett hans styrkor: drivet, kompetensen, viljan att lära.

Migrationsverkets egna utredning slår fast att Oskar har diskriminerats.
Oskar vet att han gungar lite i sidled när han går. Han föreslår, enligt chefen, att han kan berätta för de intagna att han har autism och att hans neutrala kroppsspråk skiljer sig åt lite.
Även bilden av anpassningar går isär. Arbetsgivaren menar att de anpassat en del och även att de frågat Oskar om han behöver hjälp men fått nej som svar. Oskar menar att han aldrig tackat nej till anpassningar – utan i stället bett om det.
Plötsligt spelar det dock ingen roll.
Oskar börjar andas häftigt. Bara två veckor efter att han börjat jobba på riktigt säger chefen att de vill avsluta hans provanställning. De hänvisar till säkerheten, att han inte klarar jobbet.
Han får erbjudande om att arbetsfrias med lön de sista två veckorna. Men han vill jobba.
Oskar anmäler Migrationsverket för diskriminering och kränkande särbehandling. Arbetsgivaren tillsätter en extern utredning. Oskar vänder sig även till DO och till sitt fack ST. Ingen vill ta det vidare.
DO får in så många anmälningar och måste göra ett urval.
Facket ST tror inte de skulle vinna i Arbetsdomstolen. De påpekar att Oskar tackat nej till stöd – och oavsett varför så håller det inte juridiskt, menar facket. De hänvisar även till arbetsgivarens syn på att han inte klarat vissa arbetsuppgifter.
En vecka efter fackets besked, i november 2025, kommer Migrationsverkets egen utredning gjord av externa experter.
Enligt utredningen har Migrationsverket diskriminerat Oskar i form av ”bristande tillgänglighet”. Enligt lag ska en person med funktionsnedsättning få anpassningar för att kunna hamna i en ”jämförbar situation” med andra.

Utdrag ur Migrationsverkets rapport.
Exakt vilka anpassningar han hade behövt är oklart, det har inte utretts ordentligt.
Utredarna menar att man kan förvänta sig mer av en statlig myndighet med stor personalbudget, särskilt när det gäller ett fast heltidsjobb.
Det är arbetsgivarens ansvar att överväga åtgärder för att någon med funktionsnedsättning ska hamna i en ”jämförbar situation”. Utredarna noterar att det inte finns någon dokumentation som styrker att Oskar skulle ha motsatt sig anpassningar – utan att det i anteckningar framkommer att han till exempel har bett om mer träning i de fysiska utbildningsdelarna, vilket han aldrig fick.
Därtill har Oskar aldrig fått kännedom om vissa misstag cheferna noterat att han gjort på jobbet.
Utredarna tycker Migrationsverket haft ”stora kunskapsluckor” om diskrimineringslagen, särskilt när det gäller vad de är skyldiga att göra för anställda med funktionsnedsättning.
De riktar kritik mot HR-avdelningens kommunikation, bland annat eftersom de inte tycks ha tagit hänsyn till att Oskar har autism, utan i stället rekommenderat chefen att avsluta anställningen.
På andra punkter, som anklagelserna om att vara drogpåverkad, tycker utredarna att det går att motivera utifrån säkerhetssituationen på förvaret. Särskilt eftersom inte någon då känt till att Oskar hade autism. Det är inte heller kränkning eller diskriminering att ge feedback kring hur någon klarar jobbet och vissa påståenden från en chef om Oskars kroppsspråk går inte att bevisa.

Under tiden som arbetslös har Oskar hållit igång med träning i Slottsskogen i Göteborg.
När Oskar får utredningen i december i fjol skickar han den direkt till ST för att höra om de nu ändå kan driva hans fall. Men då är det för sent – preskriptionstiden har gått ut.
Nej från DO, nej från facket, och Migrationsverket vill inte ta tillbaka honom.
Hade frågan gått till domstol finns en chans att Oskar hade fått jobbet tillbaka.
Josephine Trinder, förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd, betonar att hon uttalar sig generellt – inte i det enskilda fallet. Enligt henne är det möjligt att yrka ogiltighet om en arbetsgivare avslutat en provanställning när någon har blivit diskriminerad.
– Generellt ger provanställning ett ganska dåligt anställningsskydd. Men det finns undantagsfall – och det är ju till exempel vid diskriminering.
Det har hunnit bli februari 2026. Oskar Bäckström kör lite träningsövningar i Slottsskogen i Göteborg. Han springer flera mil i veckan.
Han har sökt jobb för fullt och i nu maj ska han börja arbeta på en flyttfirma.
Men besvikelsen finns kvar. Så även hos huvudskyddsombudet Francisco Carrazana och den lokala fackliga kontakten Alena Barzngi. De har samma bild av hur det hade gått för Oskar om han fått rätt förutsättningar och lite mer tid: fantastiskt.
– I och med att det är en låst verksamhet så kan de prata om säkerheten och hänvisa till den hela tiden. Men de gav ju honom aldrig en chans, säger Alena Barzngi.
Alena Barzngi, facklig representant för ST på Migrationsverket.
Hon blev ledsen när hennes fack ST centralt valde att inte driva fallet vidare – hon har svårt att förstå bedömningen.
Men även om Oskar lämnat Migrationsverket har hans fall gett stort avtryck.
Migrationsverket berättar för Arbetet att temat för regionens arbetsmiljödag för chefer och skyddsombud är arbetsanpassning och anledningen är slutsatserna som utredarna drog om Oskars fall. Det finns nya rutiner och checklistor kring den här typen av diagnoser på plats – hela myndigheten har påverkats.
– Men det tar inte bort skadan som redan är skedd. Det som hänt är otroligt allvarligt, säger Francisco Carrazana.
Fotnot: Citaten med Oskar kommer från intervjuer med Arbetet. Detaljer kring händelserna kommer från vittnesmål i Migrationsverkets utredning samt från intervjuer med Oskar och andra inblandade.
