Urbaniseringen fortsätter med oförminskad styrka. För Sveriges del innebär det att nio av tio personer nu bor i städer eller småstäder, jämfört med en till två personer för 100 år sedan. Samtidigt blir stadsutvecklingen mer komplex på andra sätt, såsom ökande klimatrisker och sociala utmaningar.
Han skriver att än idag fattas många beslut inom stadsutvecklingen isolerat utifrån olika uppgifter, tidsplaner och riskbedömningsmetoder. Skanska Ska B -2,49 %dagens utveckling I rapporten ”Making Sustainable Places”.
”Det som fungerar bra inom en enskild organisation kan leda till stadsövergripande problem. I takt med att projekten blir mer komplexa och kraven på hållbarhet och motståndskraft ökar fungerar inte längre detta splittrade arbetssätt”, säger Lena Hok, hållbarhetschef på Skanska.
FN:s klimatpanel, IPCC, pekar på bristen på samordning mellan olika sektorer som ett av de största hindren för en effektiv klimatanpassning. Detta resulterar ofta i fragmenterade metoder för att arbeta med stuprör, vilket minskar effektiviteten i arbetet.
”När vi gör ett projekt ligger fokus ofta på själva projektet och dess funktionalitet – till exempel bygga en busshållplats här, eller ett kontor här, eller en park här. Men hur de kopplar ihop och interagerar med varandra har stor betydelse för om du får en beboelig och bekväm miljö.”
”Om vi kommer ombord och utvecklar ett attraktivt område kommer vi att se hyreshöjningar i de tidiga skedena av projektet.”
Även med samarbete kvarstår problem, skrev Skanska i rapporten. Städer planeras ofta uppifrån utifrån antaganden snarare än hur människor faktiskt lever och rör sig. Användarinteraktion är ofta en alltför långsam process och fungerar som en kontroll snarare än en grund för beslutsfattande.
”Konversationer med användare måste ske tidigt, innan planer och design har slutförts, eftersom det är mycket kostsamt att göra ändringar i ett pågående projekt.”
Hon pekar på Sthlm New, ett nytt område i Hammarby Sjöstad, som ett exempel på ett projekt som tar in brukarperspektivet från start.
”Vi såg till att samla alla områdets intressenter väldigt tidigt. Självklart har staden både kollektivtrafik, inte bara SL, utan även nödvändig busshållplats på plats, och framtida hyresgäster för att diskutera trottoarer, parker och kommunikationer.”
Hur hittar du framtida hyresgäster?
”Vi skulle kunna göra det med olika fokusgrupper, eller så kanske vi har människor i närliggande boendemiljöer som vi kan prata med om deras behov.”
När det gäller Sthlm New har detta samarbete resulterat i till exempel byggandet av en busshållplats under jord för att frigöra markyta och byggandet av en kontorsbyggnad för att skapa en ljudbarriär mot biltrafiken, vilket gör vattennära miljön trevligare, säger Lena Hoku.
”Vi funderar också mycket på hur vi kan ha mycket aktivitet och bra gångtrafik under en stor del av dygnet så att området känns bekvämt och tryggt. Jämför man till exempel med Kista som tagits fram för att vara en fungerande kontorsmiljö så har det inte samma aktivitet utanför kontorstid.”
Att skapa trygga och levande områden förbättrar också det ekonomiska värdet, säger Lena Hoku.
”Att vara med och utveckla områden som är attraktiva och där människor bor och trivs med livet kan leda till högre hyror och fler köpare som är intresserade av de tidiga stadierna av ett projekt.”
Hon understryker också vikten av att tidigt diskutera hur den lokala ledningen ska se ut och vem som har hand om den.
”Man kan skapa grönområden och platser för stadsodling, men det måste fungera långsiktigt. Innan man ens börjar prata om funktion och design måste man fatta förvaltningsbeslut över områdets liv.”
