– Bien Soule, jag är hemma i Paris, men genom språket och litteraturen är jag överallt, skrattar Hélène Cixous när hon blir kontaktad via mobiltelefon.
Den ikoniska feministiska filosofen är glad och tacksam över att ha vunnit Svenska Bermanpriset för sin självbiografiska bok Från Osnabrück Station till Jerusalem. Boken gavs ut på svenska 2021 i Modernista med en översättning av Sara Gordan och Kerstin Munk.
– Till exempel, i mitt hjärta skulle jag vilja vara i Sverige, även om jag är för gammal för att resa långt. Jag älskar Selma Lagerlöf och har läst henne sedan jag var barn. Ett otroligt rikt skrift som fångar människors många olika aspekter. Jag har också en stor passion för Torgny Lindgrens böcker. Jag ville se honom senast jag var i Sverige, men vi hann inte förrän han dog, säger Hélène Six, 88. Hon kan se tillbaka på en lång karriär i centrum för det franska intellektuella livet.
Hon är en central figur inom poststrukturell feminism och är mest känd för sin omstörtande essä ”Medusas skratt” (1975) om kvinnligt kroppsligt författarskap (écriture féminine), men hon är också verksam som avantgardedramatiker på prestigefyllda Théâtre de Soleil. Cixous har inspirerat generationer av studenter, följare och läsare vid hans välbesökta lördagsseminarier vid universitetet i Paris.
Men hennes upprörande familjehistoria i skuggan av Förintelsen är också ett återkommande tema i författarens slingrande verk, som ofta kretsar kring minne, exil och drömmar. I den här boken finner Cixous sig själv reflektera tillbaka till sin mors födelseort, Osnabrück, en tysk stad som historiskt är känd för freden i Westfalen.
Den nyutnämnda Barman-juryn skrev i sin prismotivering att Cixous hade ”skapat en poetisk memoarbok som utforskar tomrummet efter fördrivningen genom fyra generationers vittnesmål, kartlägger det frånvarande och ger röst åt de tystade.”
– Man kan säga att jag skrev den här boken till minne av min mamma, Eva, som var en fin kvinna och kämpe som överlevde två tyska världskrig. Cixous berättar om sin mamma, som flydde från nazismen till Algeriet men aldrig slutade med sin passion för yrket barnmorska. Enligt hennes dotter, trots att hon vittnade om en historia av folkmord, blev hon aldrig pessimistisk eller tappade tron på mänskligheten.
– Jag har alltid levt med den här historien och hennes minnen. Hon talade ofta om Osnabrück, en hemstad som hade blivit ”hitleriserad” över en natt. Det fanns väldigt få judar kvar i livet där, så hon var ovillig att återvända även om hon blev inbjuden. Geografiskt var jag tvungen att göra den resan för henne.

Cixous har också sagt att det var helt nödvändigt att skriva den här boken, även om hans tidigare verk har ägnats åt hans familjs öde.
– Jag tror att det har att göra med min egen erfarenhet av att växa upp i Algeriet under kolonialtiden. Det var ett fascinerande vackert land, men politiskt fruktansvärt, präglat av våld, rasism och förnedring mot araber.
Bermanpriset, som avbröts 2025 i en svår kris, instiftades för sex år sedan för att uppmärksamma författare som arbetar i den judiska traditionens anda. Jag frågade Hélène Sixx vad hon tycker om detta.
– Det är en ganska svår fråga att svara på. Även om jag kanske i första hand betraktar mig som en invånare i den litterära världen, är min erfarenhet av judisk identitet att det är en rik och mycket komplex upplevelse som aldrig lämnar en ensam. Så kanske inte är fallet, speciellt nu med allt våld och brutalitet som händer runt om i världen.
Vad vill du lämna efter dig till dagens unga feminister?
– Haha, jag tänker inte på tiden som en stege eller en hierarki. Det jag levde, skrev och lärde ut fortsätter idag. Nuet är både det förflutna och framtiden. Det viktigaste att komma ihåg är att vi människor har en gemensam superkraft: språk och litteratur. Vi får aldrig glömma att läsa.
Vad skriver du på nu?
– Mitt problem är att det alltid händer för många saker, men jag kan avslöja att nästa bok handlar om katter – och det med tårar, sa Hélène Cixous och skrattade igen.
faktum.Hélène Sixx
Författare, dramatiker, genusteoretiker och filosof. En central figur inom poststrukturell feminism.
Född 1937 i Oran, Algeriet, i en judisk familj.
Hans genombrott kom 1969 med biografin ”Dedans” (”Insidan”) och han har skrivit ett 70-tal verk sedan dess. Hennes svenska böcker inkluderar ”Medusas skratt” och ”Återgå till skrivandet”.
Juryn för Bermans litteraturpris består av Anders Rydell, Jens Liljestrand, Natalie Bloch, Lizzy Szeja, Hynek Paras och Mats Almegaard. Årets totala prissumma är 1 miljon svenska kronor.
Tidigare mottagare är David Grossman (2021), Peter Nadas (2022), Maria Stepanova (2023) och Eduardo Halfon (2024). Årets pris delas ut i oktober 2026.
