Hela den nationalistiska regeringen insåg att en skärpning av reglerna för nationell registrering kunde skada människor utan status som permanent bosatt. Ändå genomfördes förändringarna, skriver Arbetets ledarskribent.
I en stor partiledardebatt på agendan frågade en programledare om ökad inkomstskillnad var problemet.
Eva Bush sa nej.
Till skillnad från den avundsjuka vänstern ser högern inga problem med att de rika blir rikare, så länge de rikaste har det bättre.
– Det är de som ska lyfta oss ur fattigdom, sa hon.
Det är ett fascinerande resonemang. Ingen ska må dåligt. Alla borde få mer.
människor faller mellan stolarna
Nästa morgon berättar Sveriges Radio om Lena. Hon är en av cirka 100 personer som tas bort från folkbokföringen som ”försvunna personer” varje år.
Detta är ett resultat av strängare regler, som kräver starkare kontroller och minskar dålig data i systemet.
Lena är inte borta.
Men eftersom hon är hemlös kan systemet inte längre koppla henne till en giltig adress.
I praktiken innebär det att du inte får några mejl från myndigheterna.
Jag kan inte ta emot samtal. Kontakten med medicinska institutioner är allvarligt hämmad. Plötsligt kunde hon inte komma åt sina pengar.
Innan folkbokföringslagen skärptes för fyra år sedan var det känt att folk ramlade mellan stolarna.
Alla 25 klasser på skolan vräktes.
Förarbeten till lagen talar för att det blir svårare för personer utan stabila levnadsvillkor att uppfylla kraven.
Därför är Lena inget undantag. Hon är ett exempel på hur rättsreformen kan misslyckas när klubben slår i bordet.
Och på den balansen verkade det värt det.
Samtidigt visar siffrorna på en tydlig utveckling.
”Det minsta en regering kan göra när den säger sig lyfta människor ur fattigdom är att inte göra människors liv svårare”, skriver Hannah Osteby.
Minst 27 000 personer är hemlösa i Sverige, enligt Socialstyrelsen. Denna siffra kommer förmodligen att bli ännu högre. Mer än 9 400 barn har minst en förälder som upplever hemlöshet.
Kronofogden säger att 3 330 vräkningar kommer att genomföras 2025, en ökning från föregående år. Sedan 2020 har antalet vräkningar ökat med nästan 60 procent.
Förra året motsvarade skadorna 25 klasser i alla barnskolorna.
Plötsligt verkar Mr. Bushs resonemang i ledarskapsdebatterna mindre självklart.
de visste vad de gjorde
För personer som har en stabil bostad, är ekonomiskt stabila och samarbetar väl med myndigheter är sådana lagändringar knappast märkbara.
Tvärtom verkar det rimligt om kontrollsystemet förstärks och kraven skärps.
Men det som är irrationellt är att driva igenom lagändringarna utan att oroa sig för att skada Sveriges fattigaste och mest utsatta människor.
Men för den som redan saknar en fast punkt i livet blir samma krav helt annorlunda.
Att kräva en adress från någon som inte har en är inte en beställning. Det är bara ett sätt att straffa fattigdom.
Det minsta som en regering som säger sig vilja lyfta människor ur fattigdom är att inte göra deras liv ännu svårare.
Eva Bush visste vem som riskerade att glida igenom systemet.
Ändå valde nästan hela KD och riksdag att genomföra denna förändring.
